KHO:2007:70
Årsboksnummer KHO:2007:70 Givet 11.10.2007 Liggarnummer 2580 Diarienummer 1509/3/06
Kyrkligt ärende - Valförslag för kyrkoherdeval - Fortsatta besvär - Besvärsrätt
Förvaltningsdomstolen upphävde domkapitlets beslut om valförslag för kyrkoherdeval till den del som den kandidat som hade ställts i andra förslagsrum hade ansetts valbar till tjänsten. Den kandidat som hade ställts i tredje förslagsrum hade inte rätt att genom besvär söka ändring i förvaltningsdomstolens beslut. Även den ansökan om återbrytande som sistnämnda kandidat hade gjort avvisades utan prövning på den grunden att kandidaten inte hade rätt att föra talan i ärendet.
Kyrkolagen 24 kap. 6 § 1, 2 och 6 mom. Förvaltningsprocesslagen 68 §
Lyhennelmä suomeksi
Ärendets tidigare handläggning
Domkapitlet i Borgå stift har 15.12.2004 beslutat att F, J, L och T är behöriga för kyrkoherdetjänsten i Borgå svenska domkyrkoförsamling, beslutat uppföra F, J och T på valförslag för prästval i Borgå svenska domkyrkoförsamling så, att J placeras i första, F i andra och T i tredje förslagsrum, samt beslutat konstatera att L kan uppställas som extra valkandidat i enlighet med bestämmelserna i kyrkoordningen.
Domkapitlet i Borgå stift har 9.3.2005 förkastat L:s rättelseyrkande rörande beslutet om F:s behörighet till tjänsten.
Helsingfors förvaltningsdomstols avgörande
Helsingfors förvaltningsdomstol har i sitt överklagade beslut med anledning av L:s besvär upphävt domkapitlets i Borgå stift beslut till den del som domkapitlet hade ansett att F är behörig för kyrkoherdetjänsten i Borgå svenska domkyrkoförsamling och placerat denne i andra förlagsrum.
Förvaltningsdomstolen har motiverat sitt beslut enligt följande:
Om behörighetsvillkor för kyrkoherdetjänst och en kyrkoherdes uppgifter
Enligt 6 kap. 22 § i kyrkoordningen skall domkapitlet då ansökningstiden för en kyrkoherdetjänst gått ut utan dröjsmål pröva de sökandes behörighet till tjänsten och, om inte annat följer av 25 §, upprätta valförslag för kyrkoherdeval. Av de behöriga sökandena skall tre uppföras på valförslag i den ordning som de prövas ha skicklighet och förmåga för tjänsten, med beaktande av tjänstens särskilda behov. Enligt 24 § 1 mom. 3 punkten i samma kapitel är en sådan sökande inte behörig att uppföras på valförslag som uppenbart saknar förutsättningar för tjänstens skötsel.
Enligt 6 kap. 34 § i kyrkoordningen ankommer det på kyrkoherden att leda den verksamhet i församlingen som avses i 4 kap. i kyrkolagen. Kyrkoherden är ansvarig för gudstjänsternas, de heliga sakramentens, de kyrkliga förrättningarnas och förkunnelsens rätta förvaltande samt för handhavandet av den enskilda själavården. Kyrkoherden skall även övervaka att församlingens övriga verksamhet, såsom kristen fostran och undervisning, diakoni samt evangelisations- och missionsverksamhet handhas i enlighet med kyrkans bekännelse och uppgift. Kyrkoherden är förman för de tjänsteinnehavare och övriga anställda som verkar inom församlingens gudstjänstliv samt i samband med de kyrkliga förrättningarna och annat andligt arbete eller som tjänstgör i pastorsexpeditionen. I egenskap av ordförande för kyrkorådet övervakar kyrkoherden att kyrkorådets beslut iakttas ävensom lagligheten i församlingens administration och ekonomiförvaltning. Kyrkoherden leder och övervakar pastorsexpeditionen och kyrkans arkiv.
Enligt 5 kap. 1 § 1 mom. i kyrkolagen har kyrkan för förkunnande av evangelium och förvaltande av sakramenten ett prästämbete, som erhålls genom ordinationen. Enligt 5 kap. 1 § 1 mom. i kyrkoordningen ankommer det på en präst särskilt att förrätta den offentliga gudstjänsten och förvalta de heliga sakramenten, att omhänderta övriga kyrkliga förrättningar samt den enskilda själavården och bikten.
Bedömning av F:s förutsättningar att sköta tjänsten
I sina besvär har L inte ens påstått att F med stöd av sin utbildning eller erfarenhet inte vore en sökande som är behörig att uppföras på valförslag, inte heller att han själv i dessa avseenden vore en mera meriterad sökande än F. Utgående från L:s besvär gäller det framför allt att avgöra huruvida F uppenbart saknar förutsättningar att sköta kyrkoherdetjänsten av den anledningen att han har meddelat att han på grund av sin övertygelse inte kan delta i församlingens huvudgudstjänst när en präst som är kvinna förkunnar ordet. F själv anser sig vara behörig att uppföras på valförslag, eftersom han inte i övrigt vägrar arbeta tillsammans med en präst av kvinnligt kön och eftersom han kommer att sköta samtliga åligganden som hör till tjänsten utan att göra skillnad mellan män och kvinnor. Han har också meddelat att i en konfliktsituation kommer han att vara den som träder tillbaka. I sitt beslut om valförslag har domkapitlet ansett att det under dessa förhållanden inte finns något hinder för F:s behörighet för kyrkoherdetjänsten. I sitt beslut med anledning av rättelseyrkandet har domkapitlet ansett att de begränsningar som F har angivit kan godkännas inom ramen för den flexibilitet som kyrkan bör kunna tillåta i sin verksamhet.
De uppgifter som en kyrkoherde har enligt kyrkoordningen är vittgående och mångfacetterade. Kyrkoherden är församlingens ledande tjänsteinnehavare. Kyrkoherdens ställning som förman ger hans eller hennes åsikter och handlande stor tyngd i församlingen och arbetsgemenskapen, när det gäller atmosfären och hur de anställda mår i sitt arbete.
I kyrkolagen eller kyrkoordningen finns inga bestämmelser som skulle ge en arbetstagare som har tagit emot ett kyrkligt ämbete rätt att med hänvisning till tros- eller samvetsfrihet underlåta att sköta uppgifter och skyldigheter som hör till ämbetet. Kyrkomötet har 1986 godkänt att kvinnor kan vara präster i den evangelisk-lutherska kyrkan. Enligt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män kan en manlig och kvinnlig präst inte försättas i olika ställning. Arbetsledningen, fördelningen av arbetsuppgifterna samt arbetsförhållandena skall ordnas så, att en arbetstagare inte till följd av sitt kön försätts i sämre ställning än andra anställda. Att ordna arbetsturerna så att hänsyn tas till könet är redan i sig diskriminerande åtgärder. F har meddelat att han med stöd av sin övertygelse inte kan vara närvarande vid församlingens huvudgudstjänst när en präst som är kvinna förkunnar ordet. I praktiken skulle detta innebära att arbetsturerna skulle ordnas utgående från prästernas kön vid de gudstjänster där F skulle komma att närvara. Det är fråga om diskriminering på grund av kön, vilket lagen förbjuder. Genom att meddela att han vägrar förrätta en huvudgudstjänst tillsammans med en präst som är kvinna, skall F anses i förväg ha meddelat att han inte kommer att sköta alla de uppgifter och skyldigheter som kyrkoherdetjänsten omfattar. Med hänsyn till huvudgudstjänstens betydelse i kyrkans verksamhet kan F:s meddelande om att han annars kan arbeta tillsammans med kvinnliga präster inte anses ha påvisat att han vid skötseln av sina tjänsteåligganden kan handla opartiskt och utan diskriminering i förhållande till underlydande manliga och kvinnliga präster.
Enligt högsta förvaltningsdomstolens årsboksavgörande 2003:39 förutsätts det allvarliga och tydligt påvisbara grunder för att en sökande skall kunna anses sakna behörighet till en tjänst av den anledningen att han saknar förutsättningar att sköta den.
Eftersom det är fråga om en tjänst som kyrkoherde, som är församlingens ledare och förman, föreligger det med hänsyn till ovan nämnda omständigheter en allvarlig och tydligt påvisbar grund att anse att F saknar förutsättningar att sköta kyrkoherdetjänsten i Borgå svenska domkyrkoförsamling. F är följaktligen inte behörig att uppföras på valförslag för tjänsten. Det beslut som domkapitlet i Borgå stift har fattat är lagstridigt.
Förvaltningsdomstolen har hänvisat till 6 § 2 mom. i Finlands grundlag samt till 6 § i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (206/1995).
Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen
T har i sina besvär yrkat att Helsingfors förvaltningsdomstols beslut upphävs och det bestäms att domkapitlets beslut om valförslag skall förbli i kraft.
Enligt Helsingfors förvaltningsdomstols beslut skall F, som har ställts i andra förslagsrum för kyrkoherdetjänsten i Borgå svenska domkyrkoförsamling, avföras från valförslaget. T, som ställts i tredje förslagsrum för tjänsten, har med stöd av 24 kap. 6 § i kyrkolagen rätt att överklaga förvaltningsdomstolens beslut, eftersom beslutet påverkar hans rätt och fördel som sökande.
Förvaltningsdomstolen har inte hört T eller den tredje sökanden J, som ställts i första förslagsrum för tjänsten, eller givit dem någon besvärsanvisning. Ändå påverkar besvären deras ställning i valet, eftersom besvären gäller domkapitlets valförslag och förvaltningsdomstolens beslut har ändrat valförslaget.
För den händelse att högsta förvaltningsdomstolen anser att T inte har besvärsrätt i ärendet anhåller T att ärendet behandlas som en ansökan om återbrytande, eftersom det i ärendet har inträffat ett sådant fel i förfarandet som väsentligt har kunnat inverka på slutet och beslutet grundar sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller på ett misstag som väsentligt har kunnat inverka på beslutet. Beslutet har tillkommit i felaktig ordning såtillvida, att förvaltningsdomstolen inte har hört alla dem som har varit parter i ärendet, nämligen samtliga sökande till tjänsten, fastän de har varit parter i ärendet, eftersom deras ställning i valet har påverkats.
En sökande, vars meriter inte har varit tillräckliga för att han skulle placeras i förlagsrum för tjänsten, har anfört besvär för att genom att misskreditera en annan sökande förbättra sin ställning i konkurrensen om tjänsten. När denna sökandes rättelseyrkande har förkastats, har han i besvären ändrat grunden för sina yrkanden och endast hänvisat till bestämmelserna om könsdiskriminering i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män. På detta sätt har han med medel som inte står i proportion till saken försökt fälla en annan, klart mera meriterad sökande. Det resultat som han har eftersträvat är att genom att reducera antalet sökande till tre själv bli ställd i förslagsrum. På detta sätt kunde han fastän han är långt mindre meriterad för tjänsten än de övriga sökandena få en fördel i valet, eftersom han är präst i den församling vars kyrkoherdetjänst valet gäller. Som extra valkandidat i kyrkoherdevalet hade hans möjlighet att bli vald varit avsevärt mindre, eftersom en extra valkandidat för att bli vald måste få minst en tiondedel av församlingens hela röstetal och mer än hälften av de avgivna rösterna.
Utredningar i högsta förvaltningsdomstolen
Domkapitlet i Borgå stift har inkommit med ett yttrande. Domkapitlet har konstaterat att enligt 24 kap. 6 § i kyrkolagen har den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet rätt att anföra kyrkobesvär. När förvaltningsdomstolen förklarade sökanden F icke behörig, påverkade beslutet de övriga sökandena. Om sökandena T och J inte anses ha besvärsrätt till högsta förvaltningsdomstolen, innebär detta att partsbegreppet givits en synnerligen snäv tolkning.
F har inkommit med en förklaring.
L har i sin förklaring anfört att T:s besvär bör lämnas utan prövning. T r inte part i det överklagade ärendet och han har således inte rätt att anföra besvär över Helsingfors förvaltningsdomstols beslut. För att kunna använda extraordinära rättsmedel förutsätts också partstatus.
T har inkommit med ett genmäle. Principen är att den som har haft rätt att överklaga det ursprungliga beslutet, i detta fall domkapitlets beslut, även måste ha rätt att överklaga ett beslut med vilket nästa instans, förvaltningsdomstolen, ändrar det ursprungliga beslutet. T har ostridigt haft rätt att överklaga domkapitlets beslut, och måste därför också ha rätt att överklaga förvaltningsdomstolens beslut, eftersom förvaltningsdomstolen med sitt beslut ändrat domkapitlets beslut och hela konstellationen inför kyrkoherdevalet i domkyrkoförsamlingen. T måste betraktas som part och ha rätt att överklaga förvaltningsdomstolens beslut. T har berörts av ärendet, eftersom han har varit sökande och förvaltningsdomstolens beslut kränker också hans rätt, eftersom det ändrar konstellationen inför valet. Vidare är det fråga om sådan uppenbart oriktig tillämpning av lag som avses i 63 § i förvaltningsprocesslagen. Även på denna grund har T ansett sig ha besvärsrätt också om extraordinarie rättsmedel måste anlitas.
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen lämnar besvären och ansökan om återbrytande utan prövning.
Motiveringar
Enligt 24 kap. 6 § 1 mom. i kyrkolagen får rättelseyrkande framställas och kyrkobesvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt i fråga om ett beslut av en församlingsmyndighet också av en församlingsmedlem.
Enligt 24 kap. 6 § 2 mom. i kyrkolagen får rättelse yrkas i och kyrkobesvär anföras över beslut av en kyrklig samfällighets myndighet även av samfällighetens medlemsförsamlingar och dessas medlemmar samt i fråga om beslut av församlingarnas gemensamma organ av en församling som är part i avtalet och dess församlingsmedlemmar.
Enligt 24 kap. 6 § 6 mom. i kyrkolagen får ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande sökas genom kyrkobesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, får ändring i beslutet sökas genom kyrkobesvär också av den som med stöd av 1 eller 2 mom. har rätt att anföra kyrkobesvär.
Enligt 68 § i förvaltningsprocesslagen gäller om förfarandet vid extraordinärt ändringssökande i övrigt i tillämpliga delar vad nämnda lag stadgar om besvär.
Helsingfors förvaltningsdomstol har med sitt beslut avgjort F:s, som domkapitlet har placerat i andra förlagsrum för prästval i Borgå svenska domkyrkoförsamling, behörighet för kyrkoherdetjänsten i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Förvaltningsdomstolens beslut gäller inte till andra delar det ovan nämnda valförslaget för kyrkoherdetjänsten.
Beslutet avser inte T eller påverkar direkt hans rätt, skyldighet eller fördel. På dessa grunder måste T:s besvär och ansökan om återbrytande lämnas utan prövning.
I ärendet avgörande har deltagit förvaltningsråden Pirkko Ignatius, Niilo Jääskinen, Ilkka Pere, Anne E. Niemi och Marjatta Mäenpää. Föredragande i ärendet var Marja-Terttu Savolainen.
|