26.6.2014/2057

I tillståndsvillkoren för ett kraftverks verksamhet hade föreskrivits att på gården till de fastigheter med permanent bosättning vilka låg närmast kraftverket och var mest utsatta för buller fick bullret från driften av kraftverket tillsammans med bullret från sådana övriga anläggningar på industriområdet vilka var beroende av miljötillstånd inte överstiga ekvivalent bullernivån (LAeq) 55 dB på dagen mellan klockan 7 och 22 eller ekvivalent bullernivån (LAeq) 50 dB på natten mellan klockan 22 och 7.

Förvaltningsdomstolen hade ändrat ovan nämnda tillståndsvillkor så att den i villkoret bestämda bullernivån inte fick överskridas heller på friluftsområdena nära tätorten. Med hänsyn till den precisering, som framgick av skälen till förvaltningsdomstolens beslut, skulle tillståndsvillkoret anses avse det ströv- och friluftsområde som i detaljplanen anvisats omedelbart söder om kraftverket.

På besvär av verksamhetsutövaren upphävde högsta förvaltningsdomstolen förvaltningsdomstolens beslut till den del som förvaltningsdomstolen ändrat ovan nämnda tillståndsvillkor. Att enbart med hänvisning till att området i detaljplanen hade anvisats som ströv- och friluftsområde ta in villkor om gränsvärdena för buller på detta område var inte nödvändigt för att det skulle finnas förutsättningar att bevilja miljötillstånd. Dessutom hade man i ärendet fått sådan utredning om förhållandena på det område som låg omedelbart söder om kraftverket att området inte skulle betraktas som ett sådant i omedelbar närhet till en tätort beläget friluftsområde som särskilt skulle skyddas för buller.

Miljöskyddslagen 6 §, 42 § 1 och 2 mom. samt 43 § 3 mom.

Ärendet har avgjorts av president Pekka Vihervuori samt förvaltningsråden Riitta Mutikainen, Hannu Ranta, Janne Aer och Liisa Heikkilä samt miljösakkunnigråden Rauno Pääkkönen och Jukka Horppila. Föredragande Arto Hietaniemi.