17.8.2017/3891

I en generalplan för utbyggnad av vindkraftverk hade med stöd av 43 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen för M-1-områden tagits in en bestämmelse, enligt vilken nya bostads-, eller fritidsbyggnader eller annan verksamhet som kunde störas av buller inte fick placeras på området samt i de allmänna bestämmelserna i samma generalplan en bestämmelse enligt vilken nya bostads- eller semesterbyggnader eller annan verksamhet som kunde störas av buller inte fick placeras på områden där bullret kunde nå en nivå som översteg riktvärdena. Dessa bestämmelser upphävdes på den grunden att de var lagstridiga. När det gällde de mycket stora M-1-områdena hade man inte gjort någon bedömning av hur behövlig bestämmelsen var eller dess skälighet i förhållande till de enskilda markägarna och de utredningar som låg till grund för planen uppfyllde till denna del inte de krav om vilka föreskrivs i 9 § i markanvändnings- och bygglagen. Av de allmänna bestämmelserna i planen framgick i sin tur inte tillräckligt exakt på vilket sätt dessa bestämmelser skulle tjäna som ledning när planen genomfördes. Dessutom var bestämmelserna, som delvis skulle komma att gälla samma områden, inbördes motstridiga.

Markanvändnings- och bygglagen 39 § 4 mom., 41 § 1 mom. och 43 §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Hannu Ranta, Mika Seppälä, Kari Tornikoski och Taina Pyysaari. Föredragande Marko Nurmikolu.