9.11.2017/5778

Hittegodsbyrå A Ab:s verksamhet omfattade sådana inlämningsfynd som avses i 5 § 1 momentet i hittegodslagen. Ärendet gällde hurudana kostnadsersättningar en hittegodsbyrå får ta ut av ägare av sådana hittegods.

Regionförvaltningsverket hade uppmanat A Ab att ändra sin ersättningspraxis till den del bolaget av ägare till hittegods tagit ut ett jämnt belopp i leveransavgift för leverering av hittegodset och en skild anmälningsavgift gällande upphittande av hittegodset samt lagt till 24 % mervärdesskatt till den allmänna förvaringsavgiften som tagits ut. Regionförvaltningsverket hade förenat sitt beslut med vite.

Förvaltningsdomstolen förkastade bolagets besvär över regionförvaltningsverkets beslut på den grund att en hittegodsbyrå inte får ta ut sådana avgifter som inte omnämns i hittegodslagen och -förordningen. Ersättningskostnader som avses i 10 § i hittegodslagen kan inte tas ut för inlämningsfynd, eftersom ersättningsbestämmelsen i nämnda paragraf inte tillämpas på inlämningsfynd. Ersättning för kostnader för särskild transport, värdering, vård och förvaring av hittegodset som avses i 11 § i hittegodslagen kan tas ut endast om det kan påvisas att det uppkommit särskilda kostnader uttryckligen i samband med det ifrågavarande hittegodset. Till det högsta beloppet för allmänna kostnader för godsets förvaring, som enligt 8 § i hittegodsförordningen är 5 procent av värdet, dock högst 17 euro, tillförs inte eventuell mervärdesskatt.

Högsta förvaltningsdomstolen avslog A Ab:s besvär över förvaltningsdomstolens beslut och fastställde förvaltningsdomstolens beslut.

Hittegodslagen 5 § 1 mom. 10 § 1 och 2 mom., 11 § 1 mom. 23 §, 25 § 1 mom. och 25 a § 2 och 3 mom.

Hittegodsförordningen 8 §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Irma Telivuo, Leena Äärilä, Mikko Pikkujämsä, Vesa-Pekka Nuotio och Antti Pakkala. Föredragande Anna Heikkilä.