21.11.2017/5984

Förfarandet med slutsyn hade varit en del av den tillsyn i efterhand som myndigheterna utövade med stöd av den gamla vattenlagen (264/1961). Efter den nya vattenlagens (587/2011) ikraftträdande regleras denna tillsyn uttömmande av bestämmelserna i lagens 14 kap. Av förarbetena till den nya vattenlagen framgick också att syftet varit att ersätta bestämmelserna om slutsyn i den gamla vattenlagen genom att de bestämmelser som reglerade efterhandstillsynen kompletterades till den del som dessa bestämmelser hade hänfört sig till tillsynsmyndighetens åtgärder med anledning av en anmälan om slutförande.

Med hänsyn till det ovan anförda kunde den gamla vattenlagens bestämmelser om efterhandstillsyn, bland annat de som gällde slutsyn, inte längre tillämpas i ett ärende som blivit anhängigt efter 1.1.2012. Yrkandet om förrättande av slutsyn skulle därför avslås. Den omständigheten att tillståndet till det projekt som yrkandet gällde hade beviljats under den gamla vattenlagens giltighetstid saknade avgörande betydelse i saken.

Vattenalgen (587/2011) 14 kap. 4 §, 13 §, 14 § och 19 kap. 4 § och 19 kap. 6 §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Kari Kuusiniemi, Riitta Mutikainen, Hannu Ranta, Mika Seppälä och Kari Tornikoski samt miljösakkunnigråden Olli Dahl och Anna-Liisa Kivimäki. Föredragande Tuire Taina.