13.6.2018/2835

Tjänsteinnehavaren som lydde under grundtrygghetsnämnden hade beslutat att till kommunen kräva in barnbidraget för ett barn som omhändertagits och placerats utanför hemmet av nämnden. Nämnden hade avvisat vårdnadshavarens rättelseyrkande. Förvaltningsdomstolen hade avvisat vårdnadshavarens besvär utan att pröva dem, för den ansåg att tjänsteinnehavarens beslut endast utgjorde en framställning till Folkpensionsanstalten om att barnbidraget skulle betalas till kommunen.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att tjänsteinnehavarens och nämndens beslut gällde bestämmande av klientavgift i enlighet med de bestämmelser i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården som nämndes i skälen till besluten. Eftersom man enligt den tidigare 15 § 4 mom. (387/2008) i lagen om klientavgifter, som skulle tillämpas i ärendet, inte fick söka ändring genom besvär hos förvaltningsdomstolen, undanröjde högsta förvaltningsdomstolen den besvärsanvisning som fogats till förvaltningsdomstolens beslut och avvisade vårdnadshavarens besvär utan att pröva dem.

Omröstning 3–2

Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 4 § 4 punkten, 7 §, 14 § och 15 § (387/2008)

Barnbidragslagen 11 § 1 mom.

Ärendet har avgjorts av president Pekka Vihervuori samt justitieråden Outi Suviranta, Pekka Aalto (skiljaktig), Maarit Lindroos och Toomas Kotkas (skiljaktig). Föredragande Marja-Liisa Judström.