27.8.2018/3890

Ålands landskapsregering hade i samband med sitt beslut på en ansökan uppburit en avgift för prövningen. I enlighet med landskapslagen om grunderna för avgifter till landskapet uppbars avgiften utan att debiteringen såsom grund krävde myndighetens beslut om att avgift ska påföras. Ändring i avgiften söktes därför, oavsett ett omnämnande om avgiften i landskapsregeringens beslut, inte genom besvär över det på ansökan givna beslutet, utan genom grundbesvär över avgiftsdebiteringen.

Då den överklagade avgiften inte baserade sig på ett beslut av landskapsregeringen, över vilket ordinarie besvär med stöd av 25 § 2 mom. i självstyrelselagen kan anföras hos högsta förvaltningsdomstolen, följde vidare att den behöriga domstolen för prövning av grundbesvären i enlighet med 10 § i lagen om verkställighet av skatter och avgifter var Ålands förvaltningsdomstol.

Landskapslagen (ÅFS 1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet 7 § 1 mom. Och 8 § 1 mom.

Lagen om verkställighet av skatter och avgifter (FFS 706/2007) 9 § 1 mom. och 10 § 1 mom.

Självstyrelselagen för Åland 25 § 2 mom.

Ärendet har avgjorts av president Pekka Vihervuori samt justitieråden Leena Äärilä, Kari Tornikoski, Jaakko Autio och Toomas Kotkas. Föredragande Emil Waris.