6.9.2018/4025

Ändringssökanden hade lämnat in sin medborgarskapsansökan elektroniskt via Migrationsverkets elektroniska service och hade samtidigt uppgett sin e-postadress på det sätt som förutsattes i tjänsten.

Migrationsverket hade under behandlingen av ärendet i ändringssökandens handlingar hittat uppgifter som stod i strid med de uppgifter ändringssökanden hade lämnat i sin medborgarskapsansökan. Migrationsverket hade därför via den elektroniska servisen begärt om komplettering av ändringssökanden inom två veckor vid äventyr att ärendet kunde avslås. Migrationsverket hade avslagit ändringssökandens medborgarskapsansökan eftersom ändringssökanden inte inom utsatt tid hade kompletterat sin ansökan eller på annat sätt varit i kontakt med Migrationsverket för att utreda ärendet.

Migrationsverkets begäran om komplettering i ett medborgarskapsärende skulle inte anses vara en sådan i 18 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet avsedd handling som enligt lag ska sändas med post mot mottagningsbevis eller delges bevisligen på annat sätt. Kompletteringsbegäran hade därför kunnat delges genom i 19 § i samma lag avsedd vanlig elektronisk delgivning. Ändringssökanden hade åberopat sin analfabetism, okunskap och mänskliga misstag och ansett att medborgarskapsansökan inte borde ha avslagits på de grunder Migrationsverket hade anfört. Ändringssökanden hade också meddelat att ansökan i den elektroniska tjänsten i verkligheten hade gjorts av en annan person i stället för ändringssökanden. I ärendet skulle bedömas vilken betydelse de av ändringssökanden framförda påståendena hade i prövningen av ärendet.

Med beaktande av den utredning om den elektroniska servicen och dess användarvillkor som framförts i högsta förvaltningsdomstolen samt att ändringssökanden i tjänsten hade uppgett sin e-postadress, måste ändringssökanden anses ha godkänt att Migrationsverket kunde sända en eventuell begäran om komplettering som ett elektroniskt meddelande. Migrationsverket hade under dessa omständigheter kunnat lita på att ändringssökanden fick del av kompletteringsbegäran. Det att ändringssökanden uppgett att en annan person i verkligheten, på grund av ändringssökandens analfabetism, hade skrivit in sig i den elektroniska servicen i stället för ändringssökanden, var inte en orsak till att bedöma ärendet annorlunda.

Ändringssökanden hade inte lämnat utredning om att Migrationsverkets kompletteringsbegäran inte skulle ha skickats till den e-postadress ändringssökanden hade uppgett, eller att begäran inte hade varit tillgänglig i den elektroniska tjänsten på det sätt som Migrationsverket hade uppgett. I ärendet hade inte heller annars framkommit att Migrationsverket skulle ha agerat lagstridigt.

Eftersom ändringssökanden inte inom utsatt tid hade kompletterat sin ansökan, hade Migrationsverket kunnat avslå ansökan. Migrationsverkets negativa beslut utgjorde inte ett hinder för en ny ansökan.

Medborgarskapslagen 44 § 5 mom., 46 § 4 mom.

Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet 19 §

Se angående delgivning per post HFD 6.9.2018 liggarenummer 4024

Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Hannu Ranta, Mika Seppälä, Kari Tornikoski och Jaakko Autio. Föredragande Liisa Leiniö.