Annat beslut 1132/2015

Ärende Besvär som gäller miljötillstånd

Ändringssökande A Ab

Beslut som överklagas

Vasa förvaltningsdomstol 25.6.2014 nr 14/0230/1

Ärendets tidigare handläggning

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har med sitt beslut 13.6.2012 nr 79/2012/1 beviljat A Ab miljötillstånd enligt miljöskyddslagen (86/2000) för att använda kraftverksaskor i bottenkonstruktionen på ett hanteringsområde för energived samt lagra och krossa energived och energigrödor på lägenheterna Tölkis Rnr 7:4 i Tölby samt Källberg Rnr 4:30 och Björklund Rnr 5:7 i Vikby i Korsholm.

Till miljötillståndet har fogats bland annat följande tillståndsvillkor:

Användning av aska i konstruktionerna

1. I bottenkonstruktionerna på det hanteringsområde som ska byggas kan användas sammanlagt högst 156 900 ton flygaska (avfallskod 10 01 03) och bottenaska (10 01 01) från det torvkraftverk som nämns i ansökan samt flygaska (10 01 02), bottenaska och processgips (10 01 01) från stenkolskraftverken. I bottenkonstruktionerna kan dessutom användas 60 000 ton betongkross.

2. Hanteringsområdet ska vara färdigbyggt före utgången av 2021. Efter detta får aska inte lagras eller annars hanteras på området.

3. Vid byggandet kan användas aska från ovannämnda kraftverk, vilken vad sammansättningen och utlakningen av skadliga ämnen motsvarar beskaffenheten hos den aska som presenterats i ansökan. Askans beskaffenhet ska undersökas åtminstone varje år och alltid när askans beskaffenhet förändras i enlighet med statsrådets förordning 591/2006. Provtagaren ska ha den behörighet som krävs för uppgiften.

Det betongkross som används ska i enlighet med ansökan uppfylla kraven i statsrådets förordning 591/2006. Likaså ska det processgips som används ha den beskaffenhet som anges i ansökan. Betongkrossets och processgipsets beskaffenhet ska undersökas varje år samt när beskaffenheten förändras.

4. Området ska dikas samt täckdikas så att askskiktet inte under några omständigheter kommer i kontakt med grundvattnet. De byggda områdena ska komprimeras och så snabbt som möjligt, dock senast innan området eller ett delområde tas i bruk, beläggas med asfalt vars hålrum är mindre än 5 % eller med tätare material.

5. I enlighet med ansökan ska närmare planer för konstruktionerna och byggandet sändas till närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Södra Österbotten för granskning tre månader innan arbetet inleds. Av planerna ska också framgå närmare uppgifter om lagringen och stabiliseringen av aska samt platserna för täckdiken och samlingsbrunnar samt kvalitetskontrollen under byggtiden.

6. Askan ska transporteras till området antingen så att den är täckt eller i behållare för att förhindra dammbildning. Den som transporterar askan ska vara antecknad i NTM-centralens avfallsregister.

7. På området får samtidigt lagras högst 20 000 ton sådan aska som används i hanteringsområdets konstruktioner. Det är förbjudet att lagra aska för annat ändamål på området. Askan ska stabiliseras på det sätt som anges i ansökan. När askan lagras, stabiliseras eller annars hanteras ska man särskilt se till att den inte kommer åt att sprida sig i omgivningen med t.ex. vind eller regnvatten. Ifall askan hotar att sprida sig i omgivningen ska verksamheten avbrytas och nödvändiga skyddsåtgärder för att förhindra spridningen av aska vidtas omedelbart. Undantagssituationer ska omedelbart anmälas till miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun samt NTM-centralen i Södra Österbotten.

Lagring och krossning av energifraktioner

8. På området får man lagra och krossa energifraktioner, avverkningsavfall, stubbar, stammar, massaved och småträd samt rörflen och halm, sammanlagt 250 000 m3 om året.

9. Energifraktioner får krossas vardagar (mån.–fre.) mellan klockan 07.00 och 20.00.

10. Dammutsläppen till följd av lagringen och hanteringen av energifraktioner ska hållas så låga som möjligt. Dammbildning ska vid behov förhindras t.ex. genom att verksamhetsområdet eller material som dammar täcks eller bevattnas. Exceptionell dammbildning ska omedelbart anmälas till miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun samt NTM-centralen i Södra Österbotten.

11. Det buller som verksamheten orsakar på det närmaste objekt som störs får mellan klockan 07.00 och 22.00 inte överskrida ekvivalentbullernivån 55 dB (LAeq) och mellan klockan 22.00 och 07.00 inte ekvivalentbullernivån 50 dB (LAeq). I verksamheten ska i mån av möjlighet användas anordningar som bullrar så litet som möjligt. Om möjligt ska anordningarna utrustas med ljuddämpare.

12. Innan krossningsverksamheten inleds ska i den östra och nordöstra kanten av området i riktning mot den närmaste bosättningen byggas en buller/skyddsvall av ytjorden från området i enlighet med ansökan och den plankarta som bifogas detta beslut. Vallen ska vara 7 meter hög och den ska byggas så att det ovanpå den vid behov är möjligt att ytterligare placera ett bullerstängsel, för att minska eventuella buller- och dammolägenheter.

Avledning av ytvatten

13. Regn- och smältvatten ska avledas från hanteringsområdet så att det inte medför olägenheter i form av vattendränkt skogs- eller åkermark. Sökanden ska delta i underhållet av dikena.

14. Efter att krossningsverksamheten inletts ska verksamhetsområdet hållas snyggt så att damm, flis eller annat skräp inte transporteras med regn- och smältvatten till vattendrag eller omgivningen. Under byggtiden ska släckvattenbassängen fungera som sedimenteringsbassäng för avrinnande vatten från området, som samlar upp bl.a. jordmaterial som lossnar från området med regnvattnet. Bassängen ska vid behov tömmas på jordmaterial. Under byggtiden ska vattnet från bassängen ledas till ett filter som byggts av t.ex. makadam. Filtret ska vara försett med möjlighet till överflöde.

= = =

Kontroll av verksamheten

19. Tillståndshavaren ska ha en utomstående expert att mäta nivån på bullret från krossningen i de närmaste objekten som störs när krossningsverksamheten har inletts på området. Bullermätningen ska göras varje månad under sex månader. Bullret ska mätas på gårdsplanen till de närmaste bostadsbyggnaderna som exponeras för bullret och under mätningarna ska man krossa olika material som används i verksamheten.

20. Planen för bullermätningarna ska tillställas NTM-centralen i Södra Österbotten en månad på förhand för kontroll. Över resultaten av bullermätningen ska upprättas en sammandragsrapport som ska tillställas NTM-centralen i Södra Österbotten samt miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun. Om de tillåtna bullernivåerna överskrids, ska till sammandragsrapporten fogas en bullerbekämpningsplan där man föreslår bullerbekämpningsåtgärder för att få ner bullernivåerna till godkänd nivå.

21. Askkonstruktionens beskaffenhet ska kontrolleras med bl.a. vattenvolymetriska mätningar och kontroll av arbetsmetoden (antalet gånger som askan körs över).

22. Verksamhetsutövaren ska vara informerad om beskaffenheten och mängden av det avfall som återvinns och föra bok över det. Årligen, före utgången av februari, ska man rapportera (årsrapport) till NTM-centralen i Södra Österbotten samt miljömyndigheten i Korsholms kommun mängderna och beskaffenheten av det avfallsmaterial (aska, processgips och betongkross) som använts vid byggandet samt vid årsskiftet beskaffenheten och mängden av det avfallsmaterial som finns i lager. Likaså ska man rapportera mängden energifraktioner som krossats under året, antalet krossningsdagar samt beskaffenheten och mängden av de lagrade energifraktionerna. Dessutom ska man rapportera beskaffenheten och mängden av samt leveransplatsen för avfall som uppkommit i verksamheten och levererats till andra ställen. Sammandragsrapporten ska i tillämpliga delar lämnas in elektroniskt på det sätt som tillämpas inom miljöförvaltningen.

= = =

Förvaltningsdomstolens avgörande

Vasa förvaltningsdomstol har med sitt överklagade beslut på besvär av C och hans medparter, B och hans medparter samt kommunstyrelsen i Korsholm upphävt regionförvaltningsverkets beslut och avslagit ansökan.

Förvaltningsdomstolen har anfört bland annat följande skäl till stöd för sitt beslut:

Tillämpade lagrum

Enligt 35 § 2 mom. i miljöskyddslagen ska till ansökan fogas för tillståndsprövningen behövlig utredning om verksamheten och dess konsekvenser, om parterna samt om andra relevanta omständigheter, enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning. Om ansökan gäller verksamhet som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994), ska enligt 3 mom. i samma paragraf till ansökan före beslutsfattandet fogas en sådan miljökonsekvensbeskrivning som avses i den nämnda lagen.

Förvaltningslagen 22 § stadgar om komplettering av handlingar. Om en handling som har tillställts en myndighet är bristfällig, ska enligt paragrafens 1 mom. myndigheten uppmana avsändaren att komplettera handlingen inom en viss tid, om det inte är onödigt med tanke på avgörandet av ärendet. Avsändaren av handlingen skall upplysas om hur handlingen skall kompletteras.

Enligt 31 § 1 mom. i förvaltningslagen ska myndigheten se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt genom att skaffa den information och den utredning som behövs för att ärendet skall kunna avgöras. Enligt paragrafens 2 mom. ska en part lägga fram utredning om grunderna för sina yrkanden. Parten ska också i övrigt medverka till utredningen av ett ärende som han eller hon har inlett.

Enligt 41 § 1 mom. i miljöskyddslagen ska miljötillstånd beviljas om verksamheten uppfyller de krav som ställs i denna lag och i avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem. Enligt paragrafens 2 mom. ska tillståndsmyndigheten pröva utlåtandena och anmärkningarna i ärendet samt förutsättningarna för beviljande av tillstånd. Tillståndsmyndigheten skall också annars beakta vad som föreskrivs om bevakande av allmänt eller enskilt intresse.

För att tillstånd ska kunna beviljas krävs enligt 42 § 1 mom. i miljöskyddslagen att verksamheten, med beaktande av tillståndsvillkoren och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför olägenhet för hälsan, medför annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, har konsekvenser som förbjuds i 7–9 §, leder till försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten eller medför oskäligt besvär som avses i 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Enligt paragrafens 2 mom. får verksamheten inte placeras i strid med detaljplanen. Vid placeringen ska dessutom iakttas vad som stadgas i miljöskyddslagen 6 §.

Enligt 6 § 1 mom. i miljöskyddslagen ska verksamhet som medför risk för förorening av miljön om möjligt placeras så att verksamheten inte orsakar förorening eller risk för förorening samt så att förorening kan motverkas. Enligt 2 mom. ska vid bedömningen av platsens lämplighet beaktas verksamhetens art, sannolikheten för förorening samt olycksrisken, områdets och dess omgivningars nuvarande och framtida, i en plan med rättsverkningar angivna användningsändamål samt planbestämmelserna för området samt andra tänkbara platser inom området.

Enligt 17 § 1 mom. i lagen om vissa grannelagsförhållanden får en fastighet, byggnad eller lägenhet inte användas så att grannarna eller de som bor eller innehar fastigheter, byggnader eller lägenheter i närheten orsakas oskäligt besvär av ämnen som är skadliga för miljön, sot, smuts, damm, lukt, fukt, buller, skakning, strålning, ljus, värme eller annan motsvarande påverkan. Enligt paragrafens 2 mom. ska vid bedömningen av hur oskäligt besväret är de lokala förhållandena, hur vanligt besväret är i övrigt, hur kraftigt och varaktigt besväret är, den tidpunkt då besväret uppstod samt andra motsvarande omständigheter beaktas.

Enligt 43 § 1 mom. i miljöskyddslagen ska i tillståndet ges behövliga föreskrifter för att förhindra förorening, bland annat om utsläpp, utsläppsgränsvärden, hindrande och begränsning av utsläpp, om avfall samt om minskning av avfallets mängd och skadlighet.

= = =

Projektets placering och art

Bolaget A Ab:s ansökan gäller dels anläggandet av ett hanteringsområde för energived så att kraftverksaska används i hanteringsområdets bottenkonstruktion samt dels lagring och krossning av energived och energigrödor på lägenheterna Töliks 7:4 i Tölby samt Källberg 4:30 och Björklund 5:7 i Vikby, alla i Korsholms kommun.

Anläggningsplatsen ligger i ett område som saknar gällande plan. Enligt handlingarna ligger platsen delvis i området för förslaget till delgeneralplan för Tölby-Vikby, där området har anvisats som jord-och skogsbruksdominerat område M-2, där byggande i samband med jord- och skogsbruk tillåts. På lägenheterna öster om anläggningsplatsen bedrivs enligt handlingarna ekologisk odling. Närmaste bostadshus ligger cirka 480 meter österut. Ytterligare bostäder finns öster, nordost och norr om anläggningsplatsen. Inom 250 meter från anläggningsplatsen finns 16 fastigheter.

Anläggandet av det planerade 6,6 hektar stora hanteringsområdet för energived varar till utgången av 2021. Under byggtiden kommer högst 20 000 ton aska för bottenkonstruktionen att lagras på platsen. För bottenkonstruktionen har i ansökan föreslagits tre alternativa konstruktioner, alla med ett cirka 0,5–1,5 meter tjockt asklager under asfaltbeläggningen. Enligt ansökan skulle cirka 100 000–150 000 ton kraftverksaska användas i bottenkonstruktionen. Planritningar över hanteringsområdets konstruktion och markskikt finns inte i ansökan. Sökanden har i sitt bemötande till besvären meddelat att i konstruktionen används cirka 60 000 ton aska, alltså avsevärt mindre än den maximala mängd om 156 900 ton som miljötillståndet medger.

Enligt handlingarna används aska i konstruktionen i stället för sand i dräneringsskiktet och i stället för kross i fördelande och bärande skikt. I ansökan framgår inte till vilken del askan behövs för byggandet av hanteringsområdet och till vilken del det är fråga om deponering av sådan aska som bör klassificeras som avfall. Förvaltningsdomstolen finner det på basen av ansökan uppenbart att aska används i större mängd än vad som byggnadstekniskt är motiverat. Anläggningstiden är dessutom lång och sökanden strävar inte till att göra hanteringsområdet färdigt med en gång. Därför anser förvaltningsdomstolen att ansökan till en del gäller deponering av avfallsaska, där avfallslagstiftningens stadganden om deponier tillämpas.

Utredning av det ansökta projektets konsekvenser

Regionförvaltningsverket har i tillståndsbeslutet bestämt att noggrannare planer för bland annat hanteringsområdets konstruktion, lagringen av aska samt om dräneringen ska ges till närings-, trafik- och miljöcentralen för granskning tre månader innan arbetet påbörjas. Förvaltningsdomstolen konstaterar att noggranna planer för hanteringsområdets konstruktion samt avledandet och hanteringen av dag- och läckvatten behövs redan vid handläggningen av tillståndsansökan för att förutsättningarna för beviljande av tillstånd ska kunna bedömas. Regionförvaltningsverket borde ha bett sökanden komplettera ansökan till denna del före avgörandet. Utgående från ansökan är det omöjligt att bedöma om hanteringsområdets konstruktion är tillräcklig för att hindra att metaller och andra skadliga substanser löses i vatten och sprids i marken och grundvattnet.

I anläggningens närområde finns bosättning och odlingar på mindre än 500 meters håll. Förvaltningsdomstolen bedömer att projektet i sin helhet orsakar buller och dammutsläpp inte bara vid hanteringen av biobränslen utan också vid anläggningsarbetet, vid hanteringen av askan samt vid transporter i samband med dessa. Dammutsläpp uppstår också då aska lagras.

I bullerutredningen som fogats till ansökan har bara det buller som uppstår vid hanteringen av biobränsle bedömts, trots att anläggandet av hanteringsområdet varar tio år och tillståndet medger att området byggs och används samtidigt. De bullerkällor som beaktas i bullerutredningen är förutom krossanläggningen en grävskopa och en frontlastare. Bullerkalkylen har dessutom beaktat lastbilstrafiken till och från hanteringsområdet för biobränsle, enligt uppskattning 4 fordon/timme. Slutsatsen av bullerutredningen är att med en bullersam kross och utan bullerskydd sträcker sig området för 55 dB ekvivalentbuller i öster till de närmaste bostäderna. Utredningen konstaterar dessutom att bullret sprids tämligen obehindrat i den jämna terrängen och att de planerade bullervallarna på 5 eller 7 meter inte har någon betydande inverkan på bullernivån vid de bostäder som ligger längre än 500 meter bort.

Förvaltningsdomstolen konstaterar att den totala bullerbelastningen i projektets influensområde borde ha bedömts i en bullerkalkyl för det aktuella området där inte bara bullret från hanteringen av biobränslen utan också projektets övriga bullerkällor ingår. Därigenom kunde vid tillståndsprövningen bedömas den totala bullerbelastningen och möjligheterna att minska bullret. För tillståndsprövningen hade också behövts en utredning av dammutsläppen från hela verksamheten och möjligheterna att minska utsläppen.

Slutsatser

Förvaltningsdomstolen bedömer på ovanstående grunder att anläggandet av hanteringsområdet delvis innebär slutdeponering av avfall. Emedan konstruktionen enligt ansökan inte uppfyller den skyddsnivå som krävs för avfallsdeponier bland annat för att skydda mark och grundvatten och i betraktande av de ovannämnda betydande bristerna i ansökan, särskilt beträffande utredningen av projektets inverkan, bör regionförvaltningsverkets beslut upphävas och ansökan avslås.

= = =

Ärendet har avgjorts av förvaltningsdomstolens ledamöter Johan Hagman, Reeta-Kaisa Eriksson, som även föredragit ärendet samt Varpu Kujanpää och Jan Eklund.

Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen

A Ab har i sina besvär yrkat att förvaltningsdomstolens beslut ska upphävas och regionförvaltningsverkets beslut ska sättas i kraft.

Till stöd för sitt yrkande har bolaget anfört bland annat följande:

Platsen för verksamheten har valts särskilt med miljökonsekvenserna som utgångspunkt. Vid valet av plats har man beaktat att bosättningen på området är liten, att logistisk effektivitet uppnås samt att trafikbullret kan minimeras. Även planläggningen på området har beaktats.

Förvaltningsdomstolens slutledning att det vore fråga om slutdeponering av avfall är ohållbar och äventyrar en sådan återvinning av avfall som motsvarar målsättningarna i avfallslagen. Markbyggnad med återvunnet material förordas också i den riksomfattande avfallsplanen.

I sin ursprungliga ansökan om miljötillstånd har bolaget presenterat sin plan för hanteringsområdets konstruktion. De planerade markskikten har preciserats i bolagets komplettering av ansökan. Enligt utredningen används ett 20 cm tjockt skikt bottenaska som kapillärbrytande skikt. För tillräcklig bärighets- och tjäldimensionering behövs ett minst 50 cm tjockt skikt flygaska. Flygaska läggs i ett 50–105 cm tjockt fördelningsskikt, så att tjockleken varierar beroende på konstruktion, terrängens topografi samt ytans dränerande utjämningsskikt. Variationsintervallet framgår av de ritningar som fogats till tillståndsansökan. Konstruktionen skulle byggas upp på samma sätt även i det fall att man skulle använda jungfruliga naturmaterial. I en del av alternativen förekommer dessutom ett 30–40 cm tjockt skikt stabiliserad flygaska, som används för att ersätta bärande lager av krossat material.

I ansökningshandlingarna nämns att de moduler som används för dimensioneringen av den askbaserade konstruktionens bärighet har härletts ur resultat från undersökningar som utförts inom ramen för projektet "Tuhkien hyötykäytön tuotteistus ja liikennetoiminnan kehittäminen Seinäjoki–Vaasa -alueella". Under de senaste årtiondena har man enbart i Seinäjoki–Vasa -regionen byggt tiotals motsvarande anläggningar, där aska använts i lager av samma tjocklek. Nämnas kan till exempel bioterminalen i Kurjenneva, som är av samma storleksordning som den nu avsedda anläggningen, samt multifunktionsområdet i Seinäjoki. Av ansökan och av tillståndsbeslutet framgår hur de olika avfallsfraktionerna är avsedda att användas: bottenaskan lämpar sig väl som material för filtreringsskiktet, flygaskan ersätter ett bärande och fördelande skikt av krossat material och genom stabilisering kan konstruktionen förstärkas ytterligare.

Uppfattningen att den maximala mängd aska som kommer att användas är 156 900 ton grundar sig på en teoretisk kalkyl, som utgår från antagandet att att man överallt kommer att lägga ett så tjockt skikt av aska som det möjligtvis behövs. Tjockleken av det fördelningsskikt i vilket flygaska används varierar dock enligt topografin på området, vilket konstaterats i bolagets bemötande till regionförvaltningsverket. I verkligheten behövs 60 000 ton aska, vilket sedermera har framgått när markytans topografi och markens beskaffenhet har kartlagts. Sökanden har tillställt närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten de planer för konstruktionen och uppförandet av den som föreskrivs i tillståndsvillkor 5. Vid behov kan tillståndsvillkoret 1 preciseras så att det lyder till exempel: Avfallsmaterial ska användas endast i sådan mängd som markkonstruktionens utjämning, bärighet och hållfasthet förutsätter, så att mängden flygaska, bottenaska och processgips på hela området inte överstiger 60 000 ton.

Att slutsatsen att avfall skulle användas i alltför stor mängd är ohållbar framgår även av att endast små förändringar skulle behövas för att göra terminalområdet sådant att inget miljötillstånd alls skulle behövas. Verksamheten uppfyller i huvudsak kraven i 5 § i statsrådets förordning om återvinning av vissa avfall i markbyggnad (591/2006). Sannolikt kommer bolaget att för bygget använda endast flygaska från stenkolskraftverket i Vasa, vilket innebär att de i 5 § 1 punkten i nämnda förordning föreskrivna gränserna för halt och urlakning av skadliga ämnen inte överskrids. Enligt ansökan kan vid bygget även användas flygaska från kraftverket i Seinäjoki, i vilken de i förordningen angivna gränsvärdena överskrids för totalhalt av arsen och för urlakning av sulfat och molybden. Detta medför inte någon risk för miljön, vilket även framgår av ansökan. Anläggningar som har byggts efter ett sådant anmälningsförfarande om vilket föreskrivs i förordningen 591/2006 är bland annat fältkonstruktionerna på Seinäjoki flygstation och gårdsplanen utanför Atria Suomi Oy:s produktionsanläggningar i Kauhajoki. Under de senaste tjugo åren har 2 000 000 ton aska från A Ab:s kraftverk återvunnits vid markbyggnad. Den utredning som presenterats i detta ärende har minst motsvarat normal praxis och delvis varit mera detaljerad än så.

Byggtiden för hanteringsområdet kommer att vara 3–4 år, även i det fall att anläggningen byggs stegvis. I sin komplettering av ansökan har bolaget meddelat att anläggningen kommer att byggas åren 2011–2021. När tillståndet söktes, satte bolaget en tillräckligt generös tidtabell för projektet, eftersom terminalområdet byggs stegvis och det vid nämnda tidpunkt ännu inte var möjligt för bolaget att ha exakta uppgifter om när de olika skedena kunde färdigställas för att tas i bruk. Byggtidens längd saknar betydelse för bedömningen av huruvida det är fråga om återvinning av avfall eller inte.

Enligt den plan som ingår i ansökan avleds dräneringsvattnet från området till en sedimenteringsbassäng och därifrån längs rådiken ut i Tölby å. Verksamheten förläggs inte till ett grundvattenområde och det närmaste grundvattenområdet ligger cirka 2,5 kilometer från platsen. Enligt tillståndsvillkoret 4 bör området dikas och täckdikas så att askskiktet inte under några omständigheter kommer i kontakt med grundvattnet. Motsvarande konstruktion kunde med stöd av förordningen 591/2006 anläggas utan miljötillstånd. Förordningen förutsätter i praktiken inte någon utredning om hur vattnet avleds. I sin ansökan har sökanden ändå presenterat utredning om hur ytvattnet avleds. I anslutning till terminalområdet föreslås dessutom en släckvattenbassäng. Det är fråga om en täckt konstruktion, som inte ligger i närheten av ett grundvattenområde, varför någon separat utredning om hur läckvatten avleds inte behövs.

Fastän byggandet har meddelats äga rum åren 2011–2021, pågår det inte oavbrutet. Anläggningen av området tar i praktiken cirka 10 månader i anspråk och kan ske stegvis under 3–4 år, 2–4 månader åt gången. I bullerutredningen har beaktats den fortlöpande transporten av biobränsle till området, som har bedömts innebära 4 fordon per timme. I utredningen konstateras att riksväg 8 löper förbi området och att trafiken på området i proportion till detta är anspråkslös och att verksamheten inte har betydelse för bullret från riksvägen. Enligt bullerutredningen beror bullret från området på krossningen, inte på trafiken. Genom de åtgärder som föreslås i bullermodelleringen kan bullret hållas inom de gränser som föreskrivs i miljötillståndet.

I bullerutredningen har man inte separat beaktat det buller som asktransporterna medför. Dessa är till antalet sammanlagt cirka 3 000 under hela byggnadstiden. Antalet påverkas inte av den omständigheten under hur många år transporterna sker. Transporterna kommer att inträffa under en period av några år och sammanlagt cirka 200–300 byggdagar. Per byggdag kommer antalet transporter som hänför sig till byggandet att vara färre än 20, det vill säga färre än biobränsletransporterna. Av ansökningshandlingarna framgår således att det buller som asktransporterna förorsakar inte medför någon ändring av verksamhetens totala bullernivå.

Byggbullret kommer också annars att vara litet. Askan kommer att vältras i ungefär 60 dagars tid och grävmaskinsarbetet kommer att ta cirka 10 månader i anspråk. Den bergsbrytning som blir nödvändig hänför sig inte heller direkt till återvinningen av askan, men är också den av anspråkslös omfattning; bergsbrytning och stenkrossning kommer att behöva utföras i ungefär 30 dagar under hela byggtiden och dessa dagar kommer att infalla över en period av flera år. Området är beläget vid en livligt trafikerad riksväg. Bullerolägenheterna, till den del som sådana yppar sig, förorsakas av krossningen av biobränsle. Byggbullret har en ljudnivå som är marginell i jämförelse med bullret från krossningen. Dessutom är det kortvarigt; det förekommer bara under 200–300 dagar, vilka fördelar sig på flera år.

De anläggningar som man hittills byggt har inte vållat dammproblem för omgivningen. När aska används som byggmaterial, måste den ha optimal fukthalt, annars kan askskiktet inte ens förtätas i den grad som krävs. Bullerskyddet har betydelse också som dammskydd. Med hänsyn till verksamhetens art och avstånd till närmaste bosättning är den dammbildning som verksamheten eventuellt förorsakar inte ett hinder för tillståndet. Frågan har utretts så väl som möjligt i tillståndsansökan.

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, ansvarsområdet för miljötillstånd, har i sitt utlåtande anfört bland annat att ansökan har innehållit den utredning som behövs för att ansökan skulle kunna avgöras. Enligt utredningen kan verksamheten förläggas till den planerade platsen utan att detta medför oskäligt besvär för grannarna eller risk för förorening av miljön.

Västkustens tillsynsnämnds miljösektion i egenskap av Korsholms kommuns miljövårdsmyndighet har i sin förklaring anfört att besvären ska avslås.

Kommunstyrelsen i Korsholm har i sin förklaring anfört att besvären ska avslås.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser har i sitt utlåtande instämt i den ståndpunkt som framförs i Vasa förvaltningsdomstols beslut om att det i ansökan om miljötillstånd inte har framkommit i vilken mån askskiktet är nödvändigt för anläggningen av området och att ifall anläggningen sker i enlighet med regionförvaltningsverkets beslut, kommer aska uppenbarligen att användas mera än vad som är byggnadstekniskt nödvändigt. NTM-centralen har anfört bland annat att enligt beredningspromemorian till förordningen 591/2006 överskrider redan den i 5 § 3 punkten i förordningen maximalt tillåtna lagertjockleken 150 cm i de flesta fall den lagertjocklek som rekommenderas på teknisk grund. Vid en tillståndsprövning som sker med stöd av miljöskyddslagen ska man ta hänsyn till den lagertjocklek som rekommenderas på teknisk grund. En precisering av tillståndsvillkoret 1 på det sätt som anförts i besvären, det vill säga att mängden flygaska, bottenaska och industrigips på hela området sam³manlagt skulle uppgå till högst 60 000 ton kan godkännas, om det i övrigt finns förutsättningar att bevilja tillståndet.

Det kan vara frågan om slutdeponering och osedvanligt lång byggtid åtminstone i det fall att aska används allteftersom sådan bildas i de ifrågavarande anläggningarna och att den långa byggtiden inte har motiverats med skäl som ansluter till verksamheten eller byggnads³tekniken.

Till en tillsynsmyndighet kan inte för godkännande överföras planer som är sådana att myndigheten samtidigt blir tvungen att bedöma om det finns förutsättningar att bevilja miljötillstånd. Ett miljötillstånd kan inte heller innehålla tillståndsbestämmelser som syftar till alternativ realisering av projektet eller bestämmelser som annars är alternativa.

B och hans medparter har i sin förklaring yrkat att besvären ska avslås.

C och hans medparter ha i sin förklaring yrkat att besvären ska avslås.

A Ab har gett genmäle till utlåtandena och förklaringarna.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat saken. Besvären avslås. Saken slutar så som framgår av förvaltningsdomstolens beslut.

Skälen till högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Användning av avfall i markbyggnad främjar hållbar användning av naturresurser och motsvarar således målsättningarna i avfallslagen (1072/1993) och miljöskyddslagen (86/2000), vilka ska beaktas vid bedömningen. Miljötillstånd har sökts för att i bottenkonstruktionen för ett hanteringsområde för energived ska få användas kraftverksaskor i stället för sand och krossat material. Tillstånd har också sökts för lagring och krossning av energived och energigrödor.

En ansökan om miljötillstånd ska oberoende av verksamhetens karaktär och syfte uppta sådana tillräckliga uppgifter om verksamheten att tillståndsprövningen kan göras på behörigt sätt. I detta fall har i ansökan anförts att i hanteringsområdets bottenkonstruktion kommer att användas cirka 100 000–150 000 ton kraftverksaska. Enligt tillståndsvillkor 1 i regionförvaltningsverkets beslut får sammanlagt högst 156 900 ton aska och gips användas vid bygget. Efter att regionförvaltningsverket gett sitt beslut har den askmängd som skulle användas dock preciserats till cirka 60 000 ton. I fråga om den askmängd som skulle användas har ansökan således gett en helt felaktig bild av projektets omfattning.

Såsom av regionförvaltningsverkets beslut framgår, har det inte heller annars varit möjligt att vid tillståndsprövningen på behörigt sätt bedöma hur den verksamhet som avses i ansökan skulle komma att inverka på omgivningen kring verksamhetsplatsen eller vilka åtgärder som skulle behövas för att att förhindra förorening av miljön. Av denna anledning har en del av tillståndsvillkoren förblivit allmänna och den prövning som hör samman med beviljandet av tillstånd har överförts till att i efterhand utföras av tillsynsmyndigheten.

Bristerna i ansökan har medfört att en behörig tillståndsprövning inte kunnat ske och följaktligen har man inte heller kunnat konstatera om det funnits förutsättningar att bevilja tillstånd, varför ansökan skulle avslås. Avslaget hindrar inte sökanden att med tillräckliga uppgifter och utredningar på nytt föra saken till regionförvaltningsverket för avgörande.

Av dessa skäl och med beaktande i övrigt av de skäl och bestämmelser som förvaltningsdomstolen har anfört till stöd för sitt beslut, yrkandena i högsta förvaltningsdomstolen och utredningen i ärendet, finns det inte skäl till ett annat slut i ärendet än det som framgår av förvaltningsdomstolens beslut.

Ärendet har avgjorts av förvaltningsråden Kari Kuusiniemi, Riitta Mutikainen, Tuomas Lehtonen, Liisa Heikkilä och Janne Aer samt miljösakkunnigråden Janne Hukkinen och Olli Varis. Föredragande Petri Leinonen.