HFD:2014:95

A hade inom en tid av två år två gånger gjort sig skyldig till överhastighetsförseelser, för vilka han förelagts ordningsböter, och till två trafikförseelser, för vilka han dömts till bötesstraff. Polisinrättningen hade med anledning av överhastighets- och trafikförseelserna meddelat A körförbud för viss tid. Trots att ordnings- och dagsböterna samt körförbudet för överhastighets- och trafikförseelser hade påförts A genom separata förfaranden, var körförbud enligt finsk lag en påföljd som kunde meddelas den som gjorde sig skyldig till upprepade överhastigheter, och meddelandet av körförbudet innebar inte att det skulle ha varit fråga om en ny rättegång i samma sak. Följaktligen hade A inte genom att han meddelades körförbud åtalats eller på nytt straffats för samma förseelse för vilken han redan dömts med en dom som vunnit laga kraft. Därför var det inte i A:s fall fråga om en påföljd som skulle ha stått i strid med förbudet mot ne bis in idem. De ordningsböter och straff som A tidigare påförts hindrade inte att han meddelades körförbud för viss tid.

Körkortslagen 65 § 1 mom.

Europeiska människorättskonventionens 7:e tilläggsprotokoll, artikel 4.1

Europeiska människorättsdomstolens dom i målet Engel mot Nederländerna 8.6.1976

Europeiska människorättsdomstolens dom i målet Nilsson mot Sverige 13.12.2005

Europeiska människorättsdomstolens dom i målet Zolotukhin mot Ryssland 10.2.2009