HFD:2014:121

Med stöd av ett avtal om diskretionär kapitalförvaltning tog en bank av sina kunder arvoden, som grundade sig till exempel på egendomens värde eller dess avkastning. Sälj- och köpuppdrag som gällde värdepapper gav banken i egenskap av kapitalförvaltare i kundens namn till en värdepappersmäklare, som hörde till samma skattskyldighetsgrupp som banken. Värdepappersmäklaren debiterade direkt kundens konto på sitt mäklararvode. Uppdrag som gällde teckning och inlösen av fondandelar gav banken i egenskap av kapitalförvaltare i kundens namn till ett fondbolag, som hörde till samma skattskyldighetsgrupp som banken. Var det var fråga om inlösen av fondandelar, debiterade fondbolaget direkt kundens konto på arvodet. Var det fråga om arvode för teckning, debiterade banken kundens konto och överförde arvodet till en annat konto i banken, som fondbolaget sedan debiterade på teckningsbeloppet och arvodet för teckningen av andelarna.

Trots att den kapitalförvaltande banken, värdepappersmäklaren och fondbolaget hörde till samma i 13 a § i mervärdesskattelagen avsedda skattskyldighetsgrupp, skulle mervärdesbeskattningen av bolagens försäljning utanför gruppen bedömas separat för var och en av dem. Eftersom arvodena från värdepappersköpen och -försäljningarna gick direkt till värdepappersmäklaren och arvodena från inlösen av fondandelar direkt till fondbolaget, betraktades den kapitalförvaltande banken inte som säljare av dessa tjänster och arvodena skulle inte inräknas i skattegrunden för den skatt som den egendomsförvaltande banken skulle betala för sin diskretionära kapitalförvaltning. Skattskyldighetsgruppen skulle således inte betala mervärdesskatt för dessa arvoden.

Eftersom det var den kapitalförvaltande banken och inte fondbolaget som debiterade kundens konto på arvodena för teckning av fondandelar, skulle dessa arvoden, när man även tog hänsyn till att det var banken som bestämde om uttagningen av arvoden, inräknas i skattegrunden för den skatt som den kapitalförvaltande banken skulle betala för den diskretionära kapitalförvaltningen. Skattskyldighetsgruppen skulle betala mervärdesskatt för teckningsarvodena. Omröstning 3 + 1—1.

Mervärdesskattelagen 1 § 1 mom. 1 punkten, 2 § 1 mom., 13 a § 1 och 5 mom., 13 b §, 73 § 1 mom. och 188 § 3 mom.

Rådets direktiv om ett gemensamt system för mervärdesskatt 2006/112/EG artiklarna 11.1, 73 och 193

Unionens domstols domar i målen C-249/12 och C-250/12, Tulica och Plavosin, samt målet C-44/11, Deutsche Bank