HFD:2015:46

Förhandsavgörande hade sökts av personer som ärvt skogslägenheter, av vilka de hade för avsikt att bilda en i lagen om samfällda skogar avsedd samfälld skog. Äganderätten till skogslägenheterna skulle kvarstå hos delägarna. Den samfällda skogen skulle således inte vara ägare till det område som den samfällda skogen skulle omfatta, utan skulle endast sköta och förvalta det för delägarnas räkning. På fyra av lägenheterna fanns förekomster av marksubstanser, för vilka beviljats marktäktstillstånd. I bouppteckningen hade i enlighet med Skatteförvaltningens anvisningar angetts separata värden för de marksubstanser som marktäktstillståndet avsåg. Med beaktande av vad som föreskrivs i 5 § och 18 § 1 mom. i inkomstskattelagen skulle den samfällda skogen vara skattepliktig för inkomst från försäljning av marksubstanser.

I ärendet var det fråga om huruvida den samfällda skogen hade rätt att på arvsbeskattningsvärdet göra sådana avskrivningar som avses i 114 § 2 mom. i inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att om man utgick från att avdragen skulle riktas rätt, hade det varit motiverat att ge den samfällda skogen avdragsrätt. För att avdragsrätt skulle kunna beviljas någon annan än ägaren till täktplatsen, krävdes dock en bestämmelse i lag, när man också beaktade att lagen saknade bestämmelser om hur beviljande av avdragsrätt åt den samfällda skogen skulle påverka beskattningen av en överlåtelsevinst hos delägaren. På besvär av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt upphävde högsta förvaltningsdomstolen Centralskattenämndens beslut och förklarade som nytt förhandsavgörande att sammanslutningen inte hade rätt att på de värden som använts vid arvsbeskattningen av delägarna göra sådana avskrivningar för marksubstanser som avses i 114 § 2 mom. i inkomstskattelagen.

Förhandsavgörande för 2013. Omröstning 4–1.

Inkomstskattelagen 5 §, 18 § 1 och 2 mom., 47 § 1 mom., 54 § och 114 § 2 mom.

Lagen om samfällda skogar 1, 4 och 5 §