HFD:2016:34

A och B hade med ett 27.9.2012 undertecknat köpebrev köpt en fastighet med egnahemshus och ekonomibyggnader. Enligt köpebrevet övergick äganderätten till köpeobjektet på köparna när köpeskillingen hade betalats i sin helhet, vilket hade skett 1.10.2012. Köpebrevet hade senare rättats med en 15.10.2012 undertecknad handling, enligt vilken endast A var köpare till fastigheten. Enligt denna handling hade A och B i det ursprungliga köpebrevet av misstag uppgett sig båda vara köpare. Även den handling med vilken rättelsen skett hade satts upp i den form som föreskrivs i 2 kap. 1 § i jordabalken.

Av utredningen i ärendet framgick att det köpebrev som satts upp 27.9.2012 hade motsvarat A:s och B:s dåvarande avsikt. Det var inte fråga om att köpebrevet skulle ha rättats av den anledningen att äganderättsförhållandena ursprungligen skulle ha antecknats på ett sätt som inte skulle ha motsvarat parternas avsikt. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att den rättelse av köpebrevet som gjorts efter att äganderätten övergått skulle betraktas som en ny överlåtelseskattepliktig överlåtelse. B skulle betala överlåtelseskatt för köpet.

A hade 27.9.2012 ostridigt varit en sådan köpare av första bostad som avses i lagen om överlåtelseskatt. Med hänsyn till att det var fråga om överlåtelser som hänförde sig till en enda fastighet och bostadsbyggnaden på den, att överlåtelserna hade skett inom förloppet av några veckor samt omständigheterna i fallet som helhet, ansåg högsta förvaltningsdomstolen att köpet 27.9.2012 och rättelsen av köpebrevet 15.10.2012 sakligt och tidsmässigt bildade en sådan helhet vid anskaffningen av en första bostad att A också beträffande överlåtelsen 15.10.2012 uppfyllde de villkor som enligt 11 § i lagen om överlåtelseskatt gäller för skattefrihet för första bostad.

Lagen om överlåtelseskatt 4 § 1 mom., 5 § 1 mom. 1 och 3 punkten samt 11 § 1 mom.