HFD:2017:104

I ett brev till X:s stad hade A 21.11.2013 yrkat att staden med stöd av 3 § 3 mom. i lagen om kommunala tjänsteinnehavare till A skulle betala en ersättning motsvarande 20 månaders lön av den anledningen att A utan laglig grund 28 gånger i följd hade anställts som timlärare i tjänsteförhållande för viss tid. Det sista tjänsteförhållandet hade avslutats 31.7.2013. Stadsstyrelsen i X stad hade 14.4.2014 avslagit A:s ersättningsyrkande och 24.6.2014 hans yrkande om rättelse av stadsstyrelsens beslut.

A överklagade det beslut med vilket hans rättelseyrkande avslagits och yrkade i förvaltningsdomstolen att till honom skulle betalas ovan nämnda ersättning. Förvaltningsdomstolen behandlade A:s yrkande delvis som ansökan i förvaltningstvistemål och delvis som kommunalbesvär. Förvaltningsdomstolen avvisade ansökan på den grunden att den anförts för sent och avslog kommunalbesvären.

Högsta förvaltningsdomstolen upphävde och undanröjde förvaltningsdomstolens beslut till den del som förvaltningsdomstolen delvis hade handlagt ärendet som kommunalbesvär. Då ett ärende som gäller en ersättning som denna enligt 57 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare ska behandlas som förvaltningstvistemål, var enligt kommunallagen (365/1995) stadsstyrelsens första beslut inte ett sådant beslut i vilket rättelseyrkande kunde framställas och det senare beslutet inte ett beslut över vilket besvär kunde anföras. Det ersättningsyrkande som A hade framställt hade inte genom någotdera beslutet avgjorts på ett för A bindande sätt. Enligt 69 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen är det inte heller möjligt att samtidigt anlita det andra i förvaltningsprocesslagen föreskrivna rättsmedlet, nämligen besvär, vare sig det är frågan om förvaltningsbesvär eller kommunalbesvär. Till den del som förvaltningsdomstolen hade avvisat ansökan på den grunden att den anförts för sent ändrade högsta förvaltningsdomstolen inte förvaltningsdomstolens slutsats.

Förvaltningsprocesslagen 51 § 2 mom., 69 §, 73 §

Lagen om kommunala tjänsteinnehavare 3 § 3mom. och 57 §

Kommunallagen (365/1995) 91 §