HFD:2018:34

Avfallslag – Övergångsbestämmelse – Avfallstransport – Val av avfallstransportsystem – Avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar – Tillräcklig utredning – Kommunalbesvär – Rätt att fullfölja besvär i högsta förvaltningsdomstolen

Årsboksnummer: HFD:2018:34
Givet: 9.3.2018
Liggarnummer: 1006
Diarienummer: 476/1/17
ECLI: ECLI:FI:HFD:2018:34

När den nya avfallslagen trädde i kraft gällde i kommunen ett i den gamla avfallslagen avsett system med avtalstransport enligt avtal, som kompletterades med kommunalt anordnad avfallstransport. Enligt övergångsbestämmelserna i den nya avfallslagen skulle kommunen inom en i lagen föreskriven tid fatta beslut om vilket avfallshanteringssystem som skulle införas i kommunen. Beslutanderätt i ärendet hade den för flera kommuner gemensamma avfallsnämnd som fungerat som kommunal avfallshanteringsmyndighet. Avfallsnämnden beslöt att på hela kommunens område införa ett i den nya avfallslagen avsett system med avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar.

När den nya avfallslagen stiftades ville man bibehålla möjligheten att fastighetsinnehavaren ordnar avfallstransporten. Ett beslut om att avfallstransporten ordnas på detta sätt kunde dock fattas endast på det villkoret att samtliga i 37 § 1 mom. i avfallslagen föreskrivna förutsättningar fanns. Innan beslutet om val av avfallstransportsystem fattades borde kommunen ha gjort en tillräcklig utredning om att så var fallet. Utredningen skulle särskilt fokuseras på att klarlägga sådana särskilda drag hos områden i kommunen vilka hade betydelse för avfallstransporten och kostnaderna för den eller för att avfallstransporten skulle fungera väl. Utredningen skulle vara sådan att den kunde tjäna som grund för utvärderingen av om det på hela det område som beslutet gällde fanns förutsättningar för avfallstransport som ordnas av fastighetsinnehavaren. För att vara sådan borde utredningen till exempel ha innehållit separata analyser av områden som med tanke på ordnandet av avfallshanteringen var av olika typ, såsom urbana områden och områden med drag av landsbygd, samt en utredning om vilken betydelse det hade att även det kompletterande systemet anlitades i stor utsträckning.

Innan beslutet fattades hade kommunen bland annat genom att begära utlåtanden och sända en förfrågan till de på området verksamma transportföretagen utrett om de i lagen föreskrivna förutsättningarna fanns för en avfallstransport som ordnades av fastighetsinnehavaren. Den utredning som sammanställts för beslutsfattandet i avfallsnämnden var dock av allmän karaktär och utgående från den var det inte möjligt att förvissa sig om att samtliga förutsättningar för sådan avfallstransport fanns på hela det område som kommunen omfattade.

Det ansågs också att en ändringssökande som hade flyttat från en kommun som hörde till avfallsnämndens verksamhetsområde innan förvaltningsdomstolen meddelat sitt beslut hade rätt att fullfölja sina besvär i högsta förvaltningsdomstolen genom att överklaga förvaltningsdomstolens beslut.

Avfallslagen (646/2011) 35 § 2 mom., 36 § 1 mom., 37 § 1 mom. och 149 § 4 mom.

Förvaltningslagen 31 § 1 mom.

Kommunallagen (365/1995) 92 § 2 mom. och 97 1§ 1 mom.

Se även HFD 2016:19 och 2016:20.

Ärendet har avgjorts av justitieråden Kari Kuusiniemi, Hannu Ranta, Mika Seppälä, Kari Tornikoski och Jaakko Autio. Föredragande Hanna Lehtinen.

 
Publicerad 9.3.2018