HFD:2018:96

Kommunikationsmarknaden – Grossistmarknaden för televisions- och radiotjänster – Tillämplig lag – Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation – Informationssamhällsbalken – Definition av betydande marknad – Företag med betydande marknadsinflytande – Skyldigheter för företag med betydande marknadsinflytande – Skyldighet att iaktta kostnadsorienterad prissättning – Mastspecifikt maximipris för antennplats i huvudsändarstationen – Reglerad verksamhet – Oreglerad verksamhet – Bundet kapital – Skälig vinst – Kommunikationsverkets prövningsrätt – Besvärsrätt

Årsboksnummer: HFD:2018:96
Givet: 5.7.2018
Liggarnummer: 3304
Diarienummer: 1640/3/15 och 1750/3/15
ECLI: ECLI:FI:HFD:2018:96

Beslut som överklagas: Kommunikationsverkets beslut 24.4.2015 Dnr 15/961/2015

Kommunikationsverket hade i sitt beslut som gällde grossistmarknaden för televisions- och radiotjänster definierat de betydande produktmarknaderna och geografiska marknaderna och ansett att Digita Oy fortfarande hade betydande marknadsinflytande (SMP) på grossistmarknaden för televisionssändningstjänster och riksomfattande radiosändningstjänster och gällande tillgång till antennplats och -kapacitet. Verket hade ålagt Digita flera skyldigheter för företag med betydande marknadsinflytande.

Det ifrågavarande beslutet var Kommunikationsverkets första beslut gällande betydande marknadsinflytande och tillhörande ålagda skyldigheter sedan kommunikationsmarknadslagen upphävdes. Med beaktande av att teleföretagens rättigheter och skyldigheter enligt kommunikationsmarknadslagen förblev i kraft till dess att Kommunikationsverket första gången hade fattat ett beslut om betydande marknadsinflytande, och till följd av det gett teleföretagen rättigheter och ålagt dem skyldigheter i enlighet med informationssamhällsbalken, skulle Kommunikationsverket i det beslut besvären gällde, och i det memorandum gällande förfarandet som var en del av beslutet, tillämpa informationssamhällsbalken.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att Kommunikationsverket hade definierat grossistmarknaden för televisions- och radiotjänster och de betydande produktmarknaderna och geografiska marknaderna i enlighet med informationssamhällsbalken och ramdirektivet samt de rekommendationer kommissionen gett med stöd av direktivet. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg också att Digita Oy hade betydande marknadsinflytande (SMP) på grossistmarknaden för televisionssändningstjänster och riksomfattande radiosändningstjänster och gällande tillgång till antennplats och -kapacitet. Därför skulle Kommunikationsverket ålägga Digita skyldigheter för företag med betydande marknadsinflytande enligt informationssamhällsbalken.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg också att de skyldigheter som Konkurrensverket ålagt Digita som ett företag med betydande marknadsinflytande till största delen var lagenliga och stod i rätt proportion till sitt syfte. Kommunikationsverket hade fattat beslutet inom ramen för sin prövningsrätt utom till den del det gällde det mastspecifika maximipris som fastställts för hyra av antennplats och det var frågan om allokering av bundet kapital inom reglerad verksamhet. Detta skulle avgöras som en sakfråga. Med beaktande av att i ärendet inte lämnats tillräcklig utredning om allokeringen av det bundna kapitalet inom den reglerade verksamheten samt att skyldigheten gällande maximiprissättningen hade upphört 24.4.2018, var det inte längre behövligt att upphäva Kommunikationsverkets beslut och återförvisa ärendet till Kommunikationsverket för att på nytt fastställa de mastspecifika maximipriserna för hyra av huvudsändningsstationernas antennplatser till den del det gällde att allokera bundet kapital till servicebyggnader och -utrymmen i anslutning till huvudsändarstationerna. Därför avskrevs besvären till denna del. Till övriga delar ansåg högsta domstolen på de grunder som framgår ur domskälen att Kommunikationsverkets beslut inte var lagstridigt på det sätt som Digita hade anfört. Till dessa delar avslogs besvären.

I ärendet skulle också avgöras om Kommunikationsverkets beslut påverkade Rundradion Ab:s, MTV Oy:s och Sanoma Oy:s ställning och huruvida beslutet hade haft direkt påverkan på nämnda företags rättigheter eller förmåner. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att Kommunikationsverkets beslut gällande Digitas betydande marknadsinflytande kunde påverka nämnda företags ställning på marknaden för televisions- och radiotjänster på det sätt som avses i art. 4.1 i ramdirektivet såsom unionens domstol har tolkat nämnda bestämmelse i sin rättspraxis. Det beslut besvären gällde kunde därför anses direkt påverka nämnda företags rättigheter eller fördelar i enlighet med 6 § 1 i förvaltningsprocesslagen och Rundradion, MTV och Sanoma skulle därför anses ha rätt att anföra besvär över Kommunikationsverkets beslut om betydande marknadsinflytande.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att Kommunikationsverket inte hade förfarit lagstridigt på det sätt som Rundradion, MTV och Sanoma hade anfört då verket inte i sitt beslut gällande grossistmarknaden för riksomfattande radiosändningsverksamhet hade ålagt Digita andra skyldigheter än skyldigheten att publicera prislistor och leveransvillkor. Kommunikationsverket hade också kunnat dra in de tidigare skyldigheterna som hade gällt analog riksomfattande radiosändningsverksamhet. Kommunikationsverket hade inte heller förfarit lagstridigt då det inte hade fastställt ett maximipris för grossistmarknaden för televisionssändningstjänster. Rundradions, MTV:s och Sanomas gemensamma besvär avslogs i sin helhet.

Centrala tillämpade lagrum och övrigt material

Nationell lagstiftning

Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation (tidigare informationssamhällsbalken) 1 §, 3 § 8 och 9 punkten, 51 §, 52 § 1, 3 och 4 mom., 53 § 1–4 mom., 56 § 1 och 3 mom., 68 § 1 och 2 mom., 69 § 1 och 3 mom., 71 § 1–5 mom., 82 § 1 och 2 mom., 308 § 1 mom., 310 § 1 mom. 4 punkten, 312 § 1 mom., 315 § 1 och 2 mom., 351 § 1 mom., 352 § 1 och 4 mom.

Lagen om högsta förvaltningsdomstolen 2 §

Förvaltningsprocesslagen 6 §, 22 § och 26 § 1 mom.

Förvaltningslagen 6 §, 11 §, 31 § 1 mom., 34 § 1 mom., 36 §, 44 § 1 mom. 3 punkten, 45 § 1 mom., 47 § 1 mom., 49 § 1 och 3 mom., 54 § 1 mom., 57 § 1 mom., 60 § 1 mom.

Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet 18 § 1 och 3 mom., 19 § 1 och 2 mom.

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 11 § 1 mom. och 2 mom. 1 punkten, 24 § 1 mom. 20 punkten, 26 § 1 mom. 2 punkten

Lagen om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur 3 § 1 mom.

Unionsrätt

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna artikel 47.1

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster ändrat genom direktiv 2009/140/EG (ramdirektivet)

art. 4.1, art. 5.1 och 3, art. 6.1, art. 7.3, 4, 5 a, 6 och 7, art. 7 a.1, art. 8.1, 2 och 5, art. 14.2, art 15.2 och 3, art. 16.1, 3, 4 och 6 a

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter ändrat genom direktiv 2009/140/EG art. 2.2 a, art. 8.2 och 4, art. 12.1 och 2, art. 13.1 och 2

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation art. 1.4

Rättspraxis

HFD 2014:157

HFD 2012:58

HFD 7.5.2012, liggarenummer 1115

Mål C-282/13, T-Mobile Austria, EU:C:2015:24

Mål C-140/13, Altman m fl, EU:C:2014:2362

Mål C-28/15, Koninklijke KPN m fl., EU:C:2016:692

Mål C-277/16, Polkomtel, EU:C:2017:989

Övrigt relevant material

Kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2014/710/EU) 2 punkten

Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2002/C 165/03) 1, 7, 20, 24, 25, 27, 28, 31, 72, 75, 78– 80, 114, 117, 118, 135 och 145 punkten

Högsta förvaltningsdomstolens beslut (på finska)

Ärendet har avgjorts av justitieråden Niilo Jääskinen, Eija Siitari, Alice Guimaraes-Purokoski, Taina Pyysaari och Timo Räbinä. Föredragande Riitta Hämäläinen.

 
Publicerad 5.7.2018