HFD:2018:108

A Ab hade låtit bygga en parkeringsanläggning med 130 parkeringsplatser. Enligt bolagsordningen för A Ab gav A-aktier i bolaget rätt att mot en delägarparkeringsavgift parkera på vilken som helst ledig parkeringsplats utan namngiven reservering. Samtliga parkeringsplatser var även tillgängliga för gästparkering.

Den av A Ab i parkeringsanläggningen utövade verksamheten var att betrakta som sådan uthyrning av lokaler och platser för parkering av fordon som avses i 29 § (1064/2016) 1 mom. 5 punkten i mervärdesskattelagen, som trätt i kraft 1.1.2017. A Ab hade rätt att dra av mervärdesskatten som ingick i kostnaderna för att bygga parkeringsanläggningen samt övriga kostnader för verksamheten även till den del dessa hänförde sig till delägarparkeringen.

Eftersom A Ab inte ägde eller besatt bostads- eller affärsutrymmen och då bolaget inte heller på basis av planbestämmelser, bygglov eller av annan orsak var skyldig att upplåta parkeringsplatser till områdets invånare, blev innebörden av dylika omständigheter för skattebehandlingen av överlåtelsen av parkeringsplatser inte föremål för prövning i ärendet.

Centralskattenämndens förhandsavgörande för tiden 29.5.2017–31.12.2018.

Mervärdesskattelagen 1 § 1 mom. 1 punkten, 2 § 1 mom., 17 §, 18 §, 27 §, 29 § (1064/2016) 1 mom. 5 punkten samt 102 § 1 mom. och 2 mom.

Rådets direktiv om ett gemensamt system för mervärdesskatt 2006/112/EG artiklarna 2.1.a och c, 14.1, 24.1, 135.1.l och 2.b samt 168.a

Europeiska unionens domstols domar i ärendena C-173/88, Henriksen, C-358/97, kommissionen mot Irland, C-326/99, "Goed Wonen", C-428/02, Marselisborg och C-270/09, MacDonald Resorts

Jfr HFD 2016:40 och HFD 2012:15

Ärendet har avgjorts av president Pekka Vihervuori samt justitieråden Irma Telivuo, Hannele Ranta-Lassila, Leena Äärilä, Mikko Pikkujämsä, Vesa-Pekka Nuotio och Antti Pekkala. Föredragande Marita Eeva.