HFD:2019:128

I ett ärende som gällde upptagning i sametingets vallängd skulle avgöras om ändringssökanden på de grunder hon anfört kunde anses vara same enligt 3 § i sametingslagen. Högsta förvaltningsdomstolen hade först att avgöra om motiveringarna till sametingets styrelses beslut uppfyllde kraven i 45 § i förvaltningslagen.

Sametingets valnämnd hade avslagit ändringssökandens ansökan om att bli upptagen som röstberättigad i sametingets vallängd. Enligt valnämndens motiveringar erkände valnämnden inte ändringssökanden som medlem i det samiska urfolket.

Sametingets valnämnd hade avslagit ändringssökandens rättelseyrkande avseende ovan nämnda beslut. Valnämnden hade motiverat sitt beslut att avslå rättelseyrkandet med att konstatera att den inte kände till något fel eller någon annan grund som skulle kräva en rättelse av beslutet. I motiveringarna hänvisades även till FN:s människorättskommittén synpunkter, samernas självbestämmanderätt och gruppidentifikationens betydelse i ärendet.

Sametingets styrelse hade avslagit ändringssökandens rättelseyrkande avseende valnämnden beslut. Sametingets styrelse hade motiverat sitt beslut att avslå rättelseyrkandet med att konstatera att den inte kände till något fel eller någon annan grund som skulle kräva en rättelse av beslutet. I motiveringarna till sametingets styrelses beslut hänvisades även till FN:s människorättskommittén synpunkter, samernas självbestämmanderätt och gruppidentifikationens betydelse i ärendet.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att 45 § 1 mom. i förvaltningslagen ska tolkas med beaktande av de krav som framgår ur 2 § 3 mom. och 21 § i grundlagen. Frågan gällde om sametingets styrelse då den avslog ändringssökandens rättelseyrkande hade motiverat sitt beslut så att ändringssökandens rätt att få ett motiverat beslut och söka ändring i det var tryggad.

Ur sametingets styrelses beslut framgick inte de utredningar och skäl som låg till grund för att ändringssökanden inte ansågs uppfylla de i 3 § i sametingslagen avsedda kraven för att bli upptagen i sametingets vallängd. Endast det att till beslutet hade fogats allmänna motiveringar med hänvisningar till FN:s människorättskommittés synpunkter, samernas självbestämmanderätt och gruppidentifikationen uppfyllde inte de krav som ställs på motiveringarna enligt 45 § 1 mom. i förvaltningslagen. Sametingets styrelse borde i sitt beslut ha tagit ställning till om ändringssökanden uppfyllde kravet på självidentifikation i 3 § i sametingslagen och något av de objektiva kriterierna i 1 - 3 punkten i samma paragraf.

Eftersom sametingets styrelse inte i sina motiveringar hade tagit ställning till om de ovan nämnda kriterierna uppfylldes, hade högsta förvaltningsdomstolen inte förutsättningar att utgående från vad ändringssökanden hade anfört i sina besvär avgöra om sametingets styrelse hade grundat sitt beslut på kriterierna i sametingslagen. Högsta förvaltningsdomstolen tog därför inte som första instans ställning till om ändringssökanden var same enligt 3 § i sametingslagen.

Sametingets val för ifrågavarande år hade redan förrättats. Med beaktande av att valnämnden enligt 23 § 1 mom. i sametingslagen upprättar vallängden över de röstberättigade på basis av vallängden för föregående val och uppgifterna i befolkningsdatasystemet, hade frågan om ändringssökandens upptagande i vallängden för ifrågavarande år fortsättningsvis en självständig betydelse i kommande val.

Sametingets styrelses beslut upphävdes som lagstridigt och ärendet återförvisades till sametingets styrelse för ny prövning.

Finlands grundlag 2 § 3 mom. och 21 §

Förvaltningslagen 45 § 1 mom.

Sametingslagen 3 §, 4 a § och 23 § 1 mom.

Se och jmf. HFD 2019:123

Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Tuomas Kuokkanen, Anne Nenonen, Toomas Kotkas och Monica Gullans. Föredragande Satu Sundberg.