HFD:2019:129

I D Ab:s anläggningstillgångar hade 51 procent av B Ab:s aktier ingått. I samband med D Ab:s totalfission 1.2.2016 hade aktierna i B Ab överförts till A Ab som uppkom i samband med fissionen. A Ab idkade närmast enligt inkomstskattelagen beskattningsbar hyresverksamhet. Genom en total fission 1.10.2016 hade B Ab övergått i C Ab som idkade näringsverksamhet och fastighetsbolaget F Ab. A Ab hade 1.2.2017 sålt sina aktier i C Ab till H Ab.

Kontinuitetsprincipen tillämpades på D Ab:s fission. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att D Ab:s fission inte i sig orsakade ändringar i förmögenhetsarten av de tillgångar som övergick till A Ab. Med beaktande av den korta tidsrymden mellan D Ab:s fission 1.2.2016 och överlåtelsen av C Ab 1.2.2017, ansåg högsta förvaltningsdomstolen att de överlåtna aktierna i C Ab hade bibehållit sin natur som i affärsförmögenheten ingående anläggningstillgångar, trots att A Ab hade idkat närmast enligt inkomstskattelagen beskattningsbar verksamhet. Överlåtelsepriset från C Ab:s aktier var skattefri inkomst i A Ab:s inkomstkälla för näringsverksamhet.

Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 1 § 1 mom., 6 b § 1 mom. och 2 mom., 12 §, 52 b § 1 mom. och 52 c § 3 mom. och 5 mom.

Se även HFD 1991 B 509 och KHO 1991 B 510

Ärendet har avgjorts av justitieråden Irma Telivuo, Hannele Ranta-Lassila, Leena Äärilä, Mikko Pikkujämsä och Vesa-Pekka Nuotio. Föredragande Anna Ahlberg.