HFD:2020:14

Den kommunala miljöskyddsmyndigheten hade beviljat miljötillstånd till en distributionsstation för flytande bränslen som befann sig inom I klassens grundvattenområde inom ett tillrinningsområde för grundvattenbildning. Förvaltningsdomstolen hade upphävt beslutet och avslagit ansökan. Frågan gällde om sökanden som stöd för sin ansökan hade lämnat sådan utredning enligt vilken risken för grundvattenförorening kunde anses så liten att det fanns förutsättningar för att bevilja miljötillstånd till distributionsstationsverksamhet.

Vid bedömningen av den risk för förorening av grundvatten som orsakades av distributionsstationens placering inom grundvattenområdet skulle uppmärksamhet fästas vid stationens tekniska skyddsåtgärder och den riskbedömning som gällde dem, stationens placering, grundvattenområdets hydrogeologiska och andra förhållanden, samt distributionsstationsverksamhetens natur.

I tillståndsansökan ingick en utredning med en områdesspecifik riskbedömning för distributionsstationen. Utredningen var i sig omfattande och utgående från den kunde man bedöma att risken för förorening av grundvatten minskade. Den utredning över hanteringen av dagvatten som framlagts kunde ändå inte anses tillräcklig med tanke på risken för förorening av grundvatten, särskilt då det var fråga om en kallstation som verkade 24 timmar i dygnet. Även utredningen över grundvattnets strömningsriktningar hade delvis förblivit på en allmän nivå. Det var därför svårt att i en möjlig olyckssituation avgöra vilka vattentäkter som eventuellt var hotade vid ett läckage. Föroreningsrisken för det hängande grundvatten som bildades på 1 – 5 meters djup under markytan hade varken bedömts i den områdesspecifika riskbedömningen eller i andra utredningar. Detta kunde anses utgöra en brist i bedömningen av föroreningsrisken. Hängande grundvatten skulle i fråga om förbudet mot förorening av grundvatten bedömas som annat grundvatten.

Sökanden hade lämnat in en ny tillståndsansökan till kommunens miljöskyddsmyndighet. Ansökan innehöll delvis ny utredning. Betydelsen av de brister som nu uppdagats i tillståndsansökan kunde bedömas i samband med behandlingen av den nya tillståndsansökan.

Miljöskyddslagen (527/2014) 11 §, 17 § 1 mom., 20 § 1 punkten, 48 § 2 mom., 49 §

Ärendet har avgjorts av president Kari Kuusiniemi, justitieråden Mika Seppälä, Jaakko Autio, Pekka Aalto och Monica Gullans samt miljösakkunnigråden Olli Dahl och Anna-Liisa Kivimäki. Föredragande Päivi Korkeakoski.