Referendarierådet Freja Häggblom

Kanslichef Ann-Mari Pitkäranta har på denna sida beskrivit ärendets väg genom högsta förvaltningsdomstolen och de olika handläggningsskedena. I mitt inlägg vill jag komplettera bilden med närmare information om hur föredragandena i HFD arbetar.

Alla föredragande i HFD är jurister och arbetar också under domaransvar. Yngre föredragande bär titeln justitiesekreterare och erfarnare föredragande i en titeln referendarieråd.

Föredragandena rekryteras från regionala förvaltningsdomstolar, olika myndigheter och ministerier. Eftersom HFD behandlar många olika typer av ärenden, behövs också sakkunskap av många olika slag. Därför är en del av föredragandena särskilt insatta i t.ex. skattefrågor, patent- och varumärkesärenden, markanvändning eller miljöfrågor. Andra har mångårig erfarenhet och särskilda insikter i t.ex. utlänningsärenden eller barnskyddsärenden. Föredragandena arbetar således specialiserade enligt kunskapsområde, men förutsätts också kunna föredra ärenden i andra ärendekategorier. Färdigheter som förutsätts av alla är bland annat förmåga till självständigt juridiskt tänkande, goda insikter i förvaltningsprocessen samt god skriftlig förmåga.

När en föredragande får ett ärende på sitt bord, har notarien i allmänhet utfört det förberedande arbete som kanslichef Ann-Mari Pitkäranta har beskrivit. Notarien och föredraganden har ofta också rådgjort med varandra om dessa förberedande åtgärder. Nästa skede för föredragandens blir att bedöma om handlingarna ger tillräcklig information för att ärendet ska kunna avgöras. Föredraganden läser alltså omsorgsfullt handlingarna och kontrollerar de processuella förutsättningarna för handläggningen av ärendet. Dessa har redan notarien kontrollerat, men i synnerhet frågan om beslutet är överklagbart beslut och om ändringssökanden har besvärsrätt kan kräva ytterligare juridisk bedömning.

Den viktigaste delen av föredragandens arbete är att göra en juridisk analys av rättsfrågorna i ärendet och en juridisk bedömning av hur ärendet ska avgöras. Detta arbete redovisas i en skriftlig promemoria, till vilken de viktigaste handlingarna fogas. I promemorian redogör föredraganden så koncentrerat som möjligt för rättsfrågan, parternas yrkanden, de fakta som framgår av handlingarna samt för tillämplig lagstiftning och rättspraxis. Promemorian slutar med ett förslag om hur ärendet enligt föredragandens uppfattning ska avgöras. Till promemorian fogar föredraganden oftast också ett utkast till beslut i ärendet. Promemorian och beslutsförslaget lämnas till domarna i den sammansättning som ska avgöra ärendet, i allmänhet en vecka före sammanträdet.

Vid sammanträdet redogör föredraganden ytterligare för ärendet och sitt beslutsförslag. Därefter överlägger domarna till beslut och avgör ofta ärendet vid ett enda sammanträde. Ibland går dock ärendet till vidare beredning, vilket innebär att föredraganden efter sammanträdet arbetar vidare med ärendet enligt domarnas anvisningar och när det är klart föredrar det vid ett nytt sammanträde. Den vidare beredningen kan innebär att domstolen begär ytterligare ett utlåtande eller hör parterna i ärendet på nytt om någon fråga.

När ärendet har avgjorts, sätter föredraganden upp beslutet och överlämnar det till en av de domare som deltagit i avgörandet, den så kallade granskande ledamoten. Efter granskningen kontrollerar den domare som varit ordförande för sammanträdet beslutet, varefter det går till renskrivning. Efter renskrivningen kontrollerar även de övriga domare som deltagit i avgörandet beslutet och undertecknar det. Därefter ser föredraganden till att beslutet expedieras, det vill säga sänds till ändringssökanden. Den praktiska expedieringen sköts av en avdelningssekreterare.

De svenskspråkiga ärendena föredras liksom alla andra ärenden av de föredragande som är särskilt insatta i den kategori av ärenden som det i varje enskilt fall är fråga om. Samtliga föredragande har beredskap att föredra också svenskspråkiga ärenden, men biträds vid uppsättningen av beslutet ofta av en föredragande med svenska som modersmål. Denna föredragande kontrollerar den svenska språkdräkten och erbjuder hjälp med att hitta den bästa möjliga formuleringen. Även den biträdande personalen betjänar allmänheten på båda språken. På sin webbplats publicerar HFD allmän information på både finska och svenska, så likvärdigt som möjligt. Sammandragen av de så kallade årsboksbesluten översätts till svenska och publiceras på webbplatsen. Nyligen har HFD också gått in för att översätta sina så kallade korta referat till svenska. De läggs ut på webbplatsen i den takt som översättningen fortskrider.

Såsom ovan framgår, är arbetet i HFD mångsidigt och involverar många olika personer. Föredraganden har en aktiv roll och sina "egna" ärenden, som hon eller han har ansvar för att föra till beslut och vidarebefordra till ändringssökanden.

Många föredragande i HFD har arbetat länge här. Ofta hade de först blivit anställda för en viss tid och senare fått fast anställning. Att arbeta som föredragande i HFD är mycket lärorikt för den som är intresserad av domarbanan och en del föredragande blir också mycket riktigt efter ett tag förvaltningsrättsdomare i en regional förvaltningsdomstol. Många trivs emellertid så bra att de gärna vill stanna i HFD. Till detta bidrar framför allt de intressanta ärendena samt möjligheten att arbeta självständigt i en stimulerande arbetsmiljö och fördjupa sina kunskaper inom ett bestämt rättsområde.

 
Publicerad 21.11.2014