Kanslichef Ann-Mari Pitkäranta

Arbete och vardag i HFD

Om ramarna för vårt arbete

Förvaltningsmyndigheterna fattar årligen cirka 20-30 miljoner överklagbara beslut och över dem anförs ungefär 30 000 besvär hos förvaltningsdomstolarna i första instans. HFD behandlar årligen cirka 4 000 ärenden. Av antalet besvär kan man utläsa att förvaltningen i Finland fungerar synnerligen väl, eftersom bara en liten del av de överklagbara besluten väcker behov att söka ändring. Av de ärenden som HFD får att avgöra är ungefär hälften sådana som kräver besvärstillstånd och den andra hälften sådana där ett sådant inte behövs för att domstolen ska avgöra sakfrågan i ärendet.

I HFD arbetar något färre än 100 personer. Domstolens ledamöter, som bär titeln förvaltningsråd, är inklusive presidenten 21 till antalet. Dessutom har domstolen 38 jurister som är föredragande i domstolen. Till kanslipersonalen hör likaså 38 personer. Presidenten är domstolens administrativa chef och biträds i detta arbete av kanslichefen. Rättsskipningsärendena är inga administrativa ärenden, utan de avgörs av oberoende domare, det vill säga av förvaltningsråden i olika sammansättningar.

Handläggningen av rättskipningsärenden

HFD är en kollegial domstol, där ärendena avgörs på föredragning. För närvarande arbetar HFD i tre avdelningar, som var och en behandlar sina speciella ärendekategorier. Detta innebär i grova drag att avdelning 1 behandlar markanvändnings-, bygg-, miljö- och vattenärenden, avdelning 2 skatteärenden och avdelning 3 socialärenden samt offentlig upphandling och konkurrensärenden. Utlänningsärendena, som under de senaste åren har ökat i antal så att de utgör rentav en fjärdedel av HFD:s ärendemassa, behandlas av såväl avdelning 1 som avdelning 2. Sammantaget behandlar HFD ett synnerligen varierande fält av ärenden; diarieschemat upptar redan i sig cirka 300 olika ärendebenämningar och bakom dem döljer sig ytterligare många flera.

Handläggningen i HFD är i huvudsak skriftlig. Muntlig förhandling och syn kan ordnas, men detta sker endast några gånger om året.

När ett rättskipningsärende kommer till HFD, registreras det i ärendehanteringssystemet, så att det framgår att ärendet är anhängigt. Därefter sänds ärendet till vederbörande avdelning, där en notarie med högskolexamen tar sig an det. Notarien kontrollerar först om processförutsättningarna föreligger, det vill säga bland annat om HFD är behörig instans i ärendet, om ändringssökanden har besvärsrätt och om ärendet har anlänt inom föreskriven besvärstid. Notarien sköter också den så kallade kommunikationen, vilket innebär att han eller hon begär in eventuell komplettering, beställer handlingarna från den domstol som behandlat ärendet i första instans och/eller från den myndighet som fattat det överklagade beslutet samt begär utlåtande av myndigheten, om ändringssökanden är en enskild person. Notarien begär också förklaringar av de övriga parterna. Under alla dessa arbetsskeden rådgör notarien vid behov med en föredragande och/eller domare. Notarien får också ofta per telefon eller e-post frågor om handläggningstid och om hur ett ärende kan bli föremål för handläggning (anhängiggöras) i HFD.

I ärenden som kräver besvärstillstånd sker kommunikation endast vid behov, det vill säga främst när man kan bedöma att det finns förutsättningar för besvärstillstånd. Beslutet att bevilja besvärstillstånd fattas dock alltid först vid domstolens sammanträde.

Efter ovan nämnda åtgärder går ärendet till föredraganden. Varje föredragande har en egen rotel, d.v.s. en ärendekategori som föredraganden har ansvar för, t.ex. barnskyddsärendena, handikappserviceärendena eller utkomststödsärenden. Föredraganden kan också ha ansvar för en del av en sådan kategori. Föredraganden bereder ärendet och sätter upp ett beslutsförslag för ett sammanträde i domstolen.

För samtliga avdelningar fastställs månatligen en sessionslista, det vill säga en lista över de dagar när domstolen sammanträder och vilka domare som ingår i de olika domstolssammansättningarna. Huvudregeln är att HFD sammanträder i en sammansättning med 5 domare, men bland annat besvärstillståndsärenden kan avgöras i en sammansättning med färre, d.v.s. 3 domare. När så bestäms i lag, kan de enklaste ärendena avgöras också av en enda domare. Ett rättsskipningsärende av stor principiell eller vittgående betydelse kan helt eller delvis överföras till handläggning av samtliga förvaltningsråd i plenum eller vid ett sammanträde där alla förvaltningsråd som hör till ifrågavarande avdelning deltar, ett så kallat avdelningsplenum.

För varje föredragning utses en så kallad granskare, det vill säga en av de domare som deltar i avgörandet av ärendet. Granskaren ska före sammanträdet i detalj studera rättegångsmaterialet och rådgöra med föredraganden om frågor som berör föredragningen. Före fördragningen, i allmänhet en vecka i förväg, lämnar föredraganden det viktigaste skriftliga materialet som berör föredragningen till alla domare som deltar i sammanträdet. Till detta material hör föredragningspromemorian, det överklagade beslutet, besvärsskriften och de övriga viktigaste rättegångshandlingarna. Den granskande ledamoten får dessutom samtidigt alla handlingar och övrigt material som hör till föredragningen.

I ett rättsskipningsärende fattas beslutet vid ett sammanträde på föredragning av en föredragande och efter överläggning. Om domarna är av olika mening om avgörandet, avgörs saken genom omröstning. Även föredraganden kan reservera sig mot beslutet, trots att detta inte påverkar ärendets utgång. Efter sammanträdet vidtar det så kallade efterarbetet. Föredraganden ser till att beslutsutkastet korrigeras med de eventuella ändringar, kompletteringar och korrigeringar som man enats om vid sammanträdet. Beslutets liggarexemplar, det vill säga det exemplar av beslutet som arkiveras hos HFD, undertecknas efter sammanträdet av föredraganden och samtliga domare som deltagit i avgörandet. Härefter bestäms dagen då beslutet kommer att ges och då det också blir offentligt, om det inte innehåller uppgifter som är sekretessbelagda i förhållande till den som begär att få det. Till parterna i ärendet sänder avdelningssekreteraren egna beslutsexemplar, så kallade expeditioner. Kopia av beslutet sänds också till andra i beslutet nämnda mottagare.

HFD publicerar årligen på sin webbpalts cirka 200 principiellt viktiga, för rättspraxis vägledande avgöranden, så kallade årsboksavgöranden. Dessutom publiceras så kallade korta referat av avgöranden som har juridisk betydelse utöver det aktuella ärendet. Förutom årsboksavgöranden och korta referat publicerar HFD också andra beslut i ärenden som under handläggningen varit föremål för offentligt intresse. Kopior beställs också av många icke-publicerade beslut, vilket visar att HFD:s avgöranden är föremål för stort allmänt intresse.

HFD avgör också administrativa ärenden

Utöver rättsskipningsärenden avgör HFD också administrativa ärenden. Administrativa ärenden avgörs i plenum, vid ett kanslisammanträde eller genom beslut av presidenten eller kanslichefen, enligt vad som närmare bestäms i HFD:s arbetsordning. I plenum avgörs bland annat utnämningsärenden, tjänsteledighetsärenden och ärenden som gäller HFD:s budgetförslag eller resultatmål. Efter beslut i plenum kan HFD också göra framställningar till statsrådet om lagstiftningsåtgärder. Sådana har HFD gjort ett par gånger årligen.

Vid kanslisammanträden avgörs bland annat ärenden som gäller utlåtanden om lagreformer som är under beredning, utnämningsärenden och ärenden som gäller tillstånd till bisyssla. Eftersom HFD behandlar en stor mångfald av ärenden, får domstolen ofta ta ställning till lagreformer som är under beredning.

Arbete och ekonomi

Sammantaget kan man säga att den stora ärendemängden och de krävande ärendena gör att arbetet i HFD präglas av brådska och utmaningar, men också är givande. Statens svaga finanser ställer krav på domstolarna att meddela rättsskydd med allt mindre personal. Detta förutsätter en ständigt ökad yrkesskicklighet och ständig utveckling av arbetsprocesserna. HFD kämpar dagligen med en för demokratin synnerligen viktigt arbetsuppgift – att som högsta instans meddela rättsskydd i förvaltningsprocessuella ärenden.

 
Publicerad 10.10.2014