29.12.2016/5592

A hade parkerat sitt fordon utan parkeringsskiva på en plats där parkering med parkeringsskiva var tillåten. I A:s fordon fanns en ljuskopia av ett parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning. Tillståndet var beviljat åt A och det var i kraft när parkeringen skedde.

Förvaltningsdomstolen hade ansett att A hade parkerat sitt fordon fel, men att felet var litet. Därför hade förvaltningsdomstolen ändrat den felparkeringsavgift som parkeringskontrollanten påfört A så att A i stället fick anmärkning.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att A:s parkeringsfel inte hade varit litet, då man beaktade att parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning var ett tillstånd som beviljades en person, inte fordonet, och att användning av en ljuskopia av tillståndet gjorde det möjligt att missbruka tillståndet. Högsta förvaltningsdomstolen upphävde därför förvaltningsdomstolens beslut om att ändra felparkeringsavgiften till anmärkning och satte i kraft den felparkeringsavgift som A påförts.

Lagen om parkeringsövervakning 1 § 1 mom. 1 punkten och 5 §

Vägtrafiklagen 28 a § (843/1990) 1 och 2 mom. samt 28 b § (117/1992) 1 och 2 mom.

Vägtrafikförordningen 21 §, tilläggsskyltarna 856 a och 856 b

Ärendet har avgjorts av förvaltningsråden Irma Telivuo, Hannele Ranta-Lassila, Leena Äärilä, Mikko Pikkujämsä och Vesa-Pekka Nuotio. Föredragande Kari Nieminen.