27.11.2018/5590

Högsta förvaltningsdomstolen hade att avgöra huruvida beslutet om val av ledamöter och ersättare i gemenskaplighetsnämnden, som fattats av kommunfullmäktige i X, var olagligt på den grunden att även sådana personer som inte var fullmäktigeledamöter eller ersättare hade valts till ledamöter i nämnden. Enligt 10 § i kommunens förvaltningsstadga skulle ledamöterna och ersättarna i nämnden i första hand väljas bland fullmäktigeledamöter och ersättare i fullmäktige. I det val som hade förrättats hade sådana föreslagna personer, som var fullmäktigeledamöter eller ersättare i fullmäktige, inte blivit valda. Förvaltningsdomstolen hade upphävt fullmäktiges beslut som olagligt på grund av att det stred mot den nämnda bestämmelsen i förvaltningsstadgan.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det av 31 § 1 punkten i kommunallagen framgår att fullmäktige kan besluta att vid organens sammansättning använda så kallad utskottsmodell, varvid till ledamöter kan väljas endast fullmäktigeledamöter och ersättare i fullmäktige. Enligt bestämmelsen i 10 § i förvaltningsstadgan var det inte fråga om en sådan modell.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att bestämmelsen i förvaltningsstadgan kunde i och för sig anses vara öppen för tolkning på det sätt som förvaltningsdomstolen konstaterat. Bestämmelsen förutsatte emellertid inte att ledamöterna och ersättarna i nämnderna skulle väljas endast bland fullmäktigeledamöter och ersättare i fullmäktige. Med hänsyn till detta hade kommunfullmäktige inte handlat i strid med 10 § i förvaltningsstadgan då den i valet av ledamöter och ersättare hade valt även andra personer än fullmäktigeledamöter och ersättare i fullmäktige. Eftersom fullmäktiges beslut inte var olagligt upphävdes förvaltningsdomstolens beslut och besvären som anförts hos förvaltningsdomstolen avvisades.

Kommunallagen 14 § 2 mom. och 31 § 1 punkten

Ärendet har avgjorts av justitieråden Eija Siitari, Alice Guimaraes-Purokoski, Outi Suviranta, Timo Räbinä och Pekka Aalto. Föredragande Riitta Kreula.