Annat beslut 483/2015

Besvär i kommunalärende (Nykarleby)

Givet: 20.2.2015
Liggarnummer: 483
Diarienummer: 2528/3/14
ECLI: ECLI:FI:KHO:2015:T483

Ärende Kommunalbesvär

Ändringssökande A, Nykarleby

Beslut som överklagas

Vasa förvaltningsdomstol 25.6.2014 nr 14/0230/1

Ärendets tidigare handläggning

Stadsfullmäktige i Nykarleby har med sitt beslut 7.6.2010 § 29 beviljat medlemmarna av stadsstyrelsen i Nykarleby och övriga redovisningsskyldiga ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2011.

Förvaltningsdomstolens avgörande

Förvaltningsdomstolen har med sitt överklagade beslut avslagit A:s besvär.

Förvaltningsdomstolen har anfört följande skäl till stöd för sitt beslut:

Jäv

Enligt 52 § 1 mom. i kommunallagen är en fullmäktigeledamot i fullmäktige jävig att behandla ett ärende som gäller honom eller henne personligen.

Enligt 2 mom. i nämnda paragraf gäller angående jäv för andra förtroendevalda än fullmäktigeledamöter, revisorerna samt kommunens tjänsteinnehavare och arbetstagare 27–30 § förvaltningslagen.

Enligt 27 § 1 mom. i förvaltningslagen får en tjänsteman inte delta i behandlingen av ett ärende eller vara närvarande vid behandlingen, om tjänstemannen är jävig.

Ledamöterna eller ersättarna i stadsstyrelsen samt stadsdirektören är sådana redovisningsskyldiga för vilka ansvarsfrihet har beviljats genom det nu överklagade beslutet. Revisionssamfundet Oy Audiator Ab har i sin revisionsberättelse förordat att Nykarleby stads bokslut för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2011 godkänns och att de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden. Vid revisionen har inte riktats anmärkningar mot de redovisningsskyldiga. Beslutet om beviljande av ansvarsfrihet har därför inte berört de i besvären namngivna fullmäktigeledamöterna personligen på det sätt som avses i 52 § i kommunallagen, varför de inte heller varit jäviga att delta i behandlingen av ärendet i fullmäktige. Inte heller stadsdirektören kan på basen av förvaltningslagens stadganden om jäv för kommunens tjänsteinnehavare anses ha varit jävig att delta i behandlingen av ärendet om beviljande av ansvarsfrihet åt de redovisningsskyldiga. Stadsfullmäktiges beslut har inte uppkommit i felaktig ordning på grund av jäv.

Förfarandet vid behandlingen av ärendet i övrigt

Ändringssökanden har i sin besvärsskrift hänvisat till stadsfullmäktiges beslut 2.4.2009 § 53, i vilket enligt ändringssökanden stadsfullmäktige har valt B från CGR-samfundet Ernst & Young Ab till revisor för Nykarleby Kraftverk.

Stadsfullmäktige har 2.4.2009 § 53 beslutat att Oy Audiator Ab väljs till revisionssamfund för perioden 2009–2012. I beslutet har som protokolls­anteckning antecknats, att revisionsnämnden har haft som önskemål att revisionssamfundet anlitar B vid revisionen av affärsverket. Förvaltningsdomstolen konstaterar att stadsstyrelsen inte i beslutet har valt B till revisor för Nykarleby kraftverk.

Enligt 71 § 2 mom. i kommunallagen skall revisionsnämnden bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige skall fatta beslut om samt bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Revisionsnämnden skall se till att granskningen av kommunen och dess dottersamfund samordnas.

Det nu överklagade stadsfullmäktiges beslut 7.6.2012 § 29 gällande beviljande av ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga har beretts av revisionsnämnden. Till stadsfullmäktiges befogenheter har hört att bedöma omfattningen av den utredning som behövs till grund för beslutsfattandet. Med beaktade av detta har stadsfullmäktige enligt sin prövning kunnat fatta beslut i ärendet på basen av de utredningar som den har haft till sitt förfogande. Stadsfullmäktiges beslut har inte tillkommit i felaktig ordning på den grunden att revisor B inte har deltagit i revisionen av Nykarleby Kraftverk. Stadsfullmäktiges beslut har inte heller tillkommit i felaktig ordning på grund av bristfälligheter i beredningen eller i förfarandet i övrigt.

Beslutets lagenlighet i övrigt

Fullmäktige har prövningsrätt vad gäller beviljande av ansvarsfrihet och kan oberoende av vad som framställts vid revisionen enligt sin prövning besluta huruvida ansvarsfrihet skall beviljas åt de redovisningsskyldiga. Det som A påtalat i sina besvär beträffande ansvaret för försäkringsskyddet vid affärsverket Nykarleby Kraftverk har inte utgjort hinder för stadsfullmäktige att bevilja de redovisningsskyldiga ansvarsfrihet. Stadsfullmäktige kan inte anses ha använt sin prövningsrätt i annat syfte än vad den enligt lag kan användas till och har genom beslutet inte överskridit sina befogenheter. Beslutet är inte annars heller på de grunder som anförts i besvären lagstridigt på det sätt som avses i 90 § i kommunallagen.

Lagrum som förvaltningsdomstolen tillämpat

De i motiveringen nämnda samt kommunallagen 90 §

Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen

A har yrkat att stadsfullmäktiges beslut 7.6.2012 § 29 ska upphävas och ärendet återvisas för ny handläggning samt att förvaltningsdomstolens beslut ska upphävas. A har hänvisat till vad han anfört i förvaltningsdomstolen och dessutom anfört följande:

Stadsstyrelsen och stadsdirektören leder stadens förvaltning, är redovisningsskyldiga och ansvarar för stadens förvaltning, ekonomi och bokslut samt för hur riskhanteringen är ordnad och beslutar om försäkring av stadens egendom och ansvar. Stadsstyrelsen har med hänvisning till 44 § i förvaltningsstadgan för Nykarleby stad förfarit grovt i strid med förpliktelserna i nämnda bestämmelse. Stadsstyrelsen och stadsdirektören kan inte beviljas ansvarsfrihet.

Det skadeståndsyrkande som upptagits som extraordinarie intäkt i resultaträkningen och kontofordran i balansräkningen har avslagits av Österbottens tingsrätt och Vasa hovrätt. Direktionen och verkställande direktören för Nykarleby kraftverk kan inte beviljas ansvarsfrihet.

Stadsstyrelsen i Nykarleby har gett en förklaring, i vilken den hänvisat till vad den anfört i förvaltningsdomstolen.

A har gett ett genmäle.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat ärendet. Högsta förvaltningsdomstolen upphäver stadsfullmäktiges i Nykarleby beslut 7.6.2012 § 29 och förvaltningsdomstolens överklagade beslut och återvisar ärendet till stadsfullmäktige i Nykarleby för att handläggas på nytt.

Skäl till högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen har med med sitt beslut i dag i ärendet med diarienumret 2527/3/14 upphävt Nykarleby stadsfullmäktiges beslut 7.6.2012 § 28 att godkänna bokslutet för Nykarleby stad och därmed även Nykarleby kraftverk för 2011. Beslutet har upphävts på den grunden att bokslutet inte har gett sådana riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av affärsverkets och kommunens verksamhet och affärsverkets och kommunens ekonomiska ställning som föreskrivs i 68 § 3 mom. och 87 i § 2 mom. i kommunallagen. Stadsfullmäktiges beslut att godkänna bokslutet har således grundat sig på felaktig beredning.

Eftersom stadsfullmäktiges i Nykarleby överklagade beslut 7.6.2012 § 29 att bevilja de redovisningsskyldiga i Nykarleby stad ansvarsfrihet har grundat sig på bland annat uppgifterna i bokslutet för 2011, har stadsfullmäktiges beslut att bevilja de redovisningsskyldiga ansvarsfrihet således även det grundat sig på bristfällig beredning. Stadsfullmäktiges överklagade beslut är lagstridigt på det sätt som avses i 90 § 2 mom 2 punkten i kommunallagen och ska därför upphävas.

Ärendet har avgjorts av förvaltningsråden Matti Pellonpää, Anne E. Niemi, Eija Siitari, Outi Suviranta och Vesa-Pekka Nuotio. Föredragande Freja Häggblom.

Vid avgörandet av ärendet har förrättats omröstning.

Röstningsanförande

Förvaltningsrådet Suviranta var av avvikande mening. Hennes röstningsanförande var följande:

"Jag avslår besvären och ändrar inte slutresultatet i förvaltningsdomstolens beslut.

Skälen till den avvikande meningen

I mitt röstningsanförande i ärendet med diarienumret 2527/3/14 ansåg jag att högsta förvaltningsdomstolen inte borde upphäva Nykarleby stadsfullmäktiges beslut att godkänna bokslutet. Följaktligen anser jag att med beaktande i övrigt av de skäl och bestämmelser som förvaltningsdomstolen har anfört till stöd för sitt beslut, yrkandena i högsta förvaltningsdomstolen och utredningen i ärendet finns det inte skäl till ett annat slut i ärendet än det som framgår av Vasa förvaltningsdomstols beslut."

 
Publicerad 20.2.2015