HFD:2014:17

En av stadsfullmäktige godkänd ändring av detaljplan gällde nio tomter i stadsdelen Kronohagen i Helsingfors. I höghusen på dessa tomter fanns sammanlagt 28 kulturhistoriskt värdefulla trapphus. Ändringen av detaljplanen syftade till att skydda dessa kulturhistoriskt viktiga bostadshus, och samtidigt förbättra deras tillgänglighet för funktionshindrade. Syftet var att presentera möjligheter att bygga hissarna så att de värdefulla trapphusen kunde bevaras.

Av utredningen framgick att trapphusen, som i detaljplanen betecknats som värdefulla, hade sådana särskilda värden i anslutning till den byggda miljön som avses i 54 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen. Enligt utredningen fanns det också andra sätt att installera hissarna än att placera den i de värdefulla trapphusen.

När det gällde att avgöra om ändringen av detaljplanen var laglig, var planbestämmelserna i detaljplanen av central betydelse. I detaljplanen fanns först en allmän bestämmelse om att en byggnad eller del av den inte fick rivas och att där inte fick utföras sådana reparationer, ändringar eller tillbyggnader som skulle ha minskar byggnadens historiska värde eller ändrat de arkitektoniska särdragen.

Längre fram i detaljplanen fanns en särskild bestämmelse om byggande av hissar. Enligt denna bestämmelse var det tillåtet att bygga hiss i trapphusen om det var tekniskt genomförbart. Enligt bestämmelsen skulle hissarna byggtekniskt vara sådana att de smälte in i omgivningen så väl som möjligt. Denna bestämmelse gällde även de trapphus som i planen betecknats som värdefulla.

Dessutom fanns i detaljplanen en bestämmelse enligt vilken reparationerna i första hand skulle utföras så, att man bevarade de värdefulla trapphusens rumsföljder, konstruktioner och trapplopp, ursprungliga och jämförbara trappräcken, golv-, vägg- och takytor, innerdörrar och -fönster, belysningsarmaturer och övriga detaljer, inklusive material och färger. Bestämmelse gällde reparationer och i den nämndes inte byggande av hissar.

Ändringen av detaljplanen möjliggjorde således byggande av hissar även i de trapphus som enligt utredningen i ärendet i planen hade betecknats som värdefulla. Bestämmelserna i planen var sådana att man inte kunde förvissa sig om att en i sådan i lagen förutsatt balans mellan den byggda miljön och tillgängligheten till byggnaden hade uppnåtts att bygglovsförfarande var möjligt. Till denna del uppfyllde ändringen av detaljplanen således inte det krav på innehållet i en detaljplan som ställs i 54 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen, där det föreskrivs att den byggda miljön ska värnas och att särskilda värden i anslutning till den inte får förstöras.

Markanvändnings- och bygglagen 9 § , 54 § 2 mom. och 57 § 2 mom.