HFD:2016:48

Markanvändning och byggande – Undantag – Ansökan – Myndighets skyldighet att behandla ansökan – Rättskraft – Beslut med vilket ansökan avslås – Överklagbart beslut – Beslut med vilket ärendet återförvisas – Överklagbarhet

Årsboksnummer: HFD:2016:48
Givet: 15.4.2016
Liggarnummer: 1317
Diarienummer: 2972/1/15
ECLI: ECLI:FI:HFD:2016:48

En NTM-central hade avvisat en ansökan om undantag på den grunden att centralen med ett tidigare beslut, som vunnit laga kraft, hade avslagit en ansökan med samma innehåll.

Ett beslut med vilken en ansökan i ett förvaltningsärende har avslagits får inte sådan rättskraft som skulle hindra att den sak som ansökan gäller inte skulle kunna avgöras med ett nytt förvaltningsbeslut. Av 21 § 1 mom. i grundlagen följde att myndigheten skulle behandla och avgöra den ansökan om undantag som riktats till myndigheten. Ett avgörande på ansökan skulle ges oberoende av om motsvarande ansökan tidigare varit föremål för avgörande hos samma myndighet. Skyldigheten att behandla saken påverkades inte heller av hur sannolikt det med anledning av tidigare avgöranden kunde anses vara att ansökan skulle komma att avslås. NTM-centralen kunde inte avvisa ansökan med hänvisning till att centralen tidigare gett ett avgörande med anledning av en ansökan med samma innehåll och inte heller på den grunden att centralen hade ansett det vara oändamålsenligt att sökanden blev tvungen att gång på gång betala handläggningsavgift.

HFD hade också att ta ställning till om den regionala förvaltningsdomstolens beslut i saken var överklagbart. Förvaltningsdomstolen hade upphävt NTM-centralens beslut och återförvisat saken till ny behandling, men inte avgjort den sak som ansökan om undantag gällde. Förvaltningsdomstolens beslut innehöll således inte till denna del något sådant avgörande som enligt 5 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen kunde överklagas. Däremot hade förvaltningsdomstolen med sitt beslut avgjort huruvida sökandens ansökan om undantag skulle prövas och ett avgörande i saken ges med anledning av den eller ansökan kunde avvisas utan sådan prövning. Till denna del innehöll förvaltningsdomstolens beslut ett sådant överklagbart avgörande som avses i 5 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen.

Finlands grundlag 21 § 1 mom.

Förvaltningsprocesslagen 5 § 1 mom.

Markanvändnings- och bygglagen 171 § 1–3 mom.

Se HFD 1974 II 164, HFD 1989 A 69, HFD 1990 A 20

Se Mäenpää: Hallintoprosessioikeus (2007) s. 581-582, Hallberg – Ignatius – Kanninen: Hallintolainkäyttölaki (1997) s. 94, Hepola: Oikeusvoimaopin transformaatio, Siviiliprosessioikeudellisen oikeusvoimaopin muuttuminen ja siirtyminen hallinto- ja ympäristöoikeuteen ympäristöluvan pysyvyyden kannalta (2005), s. 574.

 
Publicerad 15.4.2016