HFD:2016:141

A Oyj hade grundats år 2008 i syfte att äga B Oy:s aktier. B Oy idkade träförädling. A Oyj hade börslistats år 2011. Enligt bolagets börsprospekt var det frågan om en förpacknings- och papperskonsern. Ur börsprospektet framgick att konsernen eftersträvar att förverkliga sina strategiska målsättningar genom att utveckla förvärvade affärsfunktioner och förvärva nya affärsfunktioner där konsernen kan ge mervärde. Vidare konstaterades att konsernen renderar aktieägarna och övriga andelsinnehavare värde genom att förvärva undervärderad egendom och sälja den då dess produktivitet har förbättrats och värdet stigit.

A Oyj hade med utomstående parter år 2008 grundat D Oy som idkade virkesanskaffning. A Oyj hade år 2011 sålt en liten del av aktierna i D Oy till det utomstående bolaget G Oy. A Oyj och G Oy hade i början av år 2012 av en stiftande delägare i D Oy köpt alla dess aktier i D Oy. De av A Oyj och dess dotterbolag C Oy ägda bolagen E1 mbH och E2 GmbH hade år 2009 förvärvat affärsverksamheten av företag som framställde bestruket finpapper. A Oyj och C Oy hade år 2011 sålt E-företagens aktier till en utomstående part F BV. E-företagens aktier hade sålts så att A Oyj kunde förbättra sin finansiella ställning. A Oyj hade inte sålt aktierna i B Oy.

I samband med den verkställda beskattningen hade A Oyj ansetts vara ett aktiebolag som idkar kapitalinvestering. Skatterättelsenämnden godkände bolagets rättelseyrkan gällande aktieöverlåtelserna och återremitterade ärendet till skatteförvaltningen för att utreda huruvida de övriga förutsättningarna för skattefrihet för överlåtelsepris gällande i anläggningstillgångarna ingående aktier uppfylldes. Förvaltningsdomstolen godkände Enhetens för bevakning av skattetagarnas rätt besvär över rättelseyrkandet. Förvaltningsdomstolen motiverade sitt beslut med att börsprospektet innehöll en för kapitalinvesteringsverksamhet typisk affärsmodell för överlåtelse av aktier och med att de överlåtna aktierna hade varit en förhållandevis kort tid i bolagets ägo.

Enligt den utredning som erhållits var A Oyj moderbolag i en konsern som idkade produktions- och försäljningsverksamhet. Eftersom A Oyj inte ansågs ha försökt bli kvitt sitt aktieinnehav inom en på förhand överenskommen tidsfrist ansåg högsta förvaltningsdomstolen att A Oyj inte i strid med sin och konsernens verksamhets natur kunde anses vara ett kapitalinvesteringsaktiebolag. A Oyj kunde inte heller varken utgående från börsprospektets beskrivning av affärsmodellen eller på grund av att A Oyj haft de överlåtna aktierna i sin ägo en relativt kort tid, anses vara ett kapitalinvesteringsaktiebolag. Högsta förvaltningsdomstolen upphävde förvaltningsdomstolens beslut och satte i kraft skatterättelsenämndens beslut.

Skatteåret 2011.

Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 6 § 1 mom. 1 punkten (717/2004).