HFD:2016:190

Stadsfullmäktige hade antagit en generalplan för utbyggnad av vindkraft på ett område som administrerades av Forststyrelsen. Planläggningen hade inletts på framställning av Forsstyrelsens resultatenhet Laatumaa. X, som var anställd som skogsarbetare inom Forststyrelsens resultatenhet Skogsbruk, hade deltagit i handläggningen av planläggningsärendet i stadsstyrelsen. Den plan som var under beredning kunde väntas medföra synnerlig nytta eller skada för Forststyrelsen. Det gällde att avgöra om X till följd av sitt anställningsförhållande var jävig att delta i handläggningen av planläggningsärendet i stadsstyrelsen.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att 28 § 1 mom. 4 punkten i förvaltningslagen inte kan tolkas så att ett anställningsförhållande till staten eller ett statligt affärsverk i princip inte skulle kunna konstituera jäv när en person som är anställd av staten eller ett statligt ämbetsverk i egenskap av kommunal förtroendevald deltar i handläggningen av ett förvaltningsärende.

Resultatområdet Laatumaa och resultatområdet Metsätalous hade hört till samma affärsverksamhetsområde inom Forststyrelsen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att i denna situation kunde den omständigheten att det var fråga om separata resultatområden inte ges avgörande betydelse vid bedömningen av om X var jävig eller inte.

Jäv till följd av anställningsförhållande kunde uppstå utan att det förutsattes att X skulle ha fått egen nytta i saken eller att hans deltagande i handläggningen skulle ha inverkat på avgörandet. Det saknade också betydelse för jävsbedömningen om X själv hade upplevt sig vara jävig eller inte och på samma sätt saknade det betydelse vilken X:s ställning varit i den organisation som Forsstyrelsens affärsverksamhetsområde utgjorde.

Stadsfullmäktiges beslut hade till följd av jäv hos X tillkommit i felaktig ordning.

Kommunallagen (365/1995) 52 § 1 och 2 mom. (1034/2003) samt 90 § 2 mom.

Förvaltningslagen 27 § 1 och 2 mom. och 28 § 1 mom. 4 punkten.

Olli Mäenpää: Hallinto-oikeus (2013) s. 391, Heikki Harjula – Kari Prättälä: Kuntalaki Tausta ja tulkinnat (2015) s. 670, Matti Niemivuo – Marietta Keravuori-Rusanen – Kirsi Maarit Kuusikko: Hallintolaki (2010) s. 224–225 och Heikki Kulla: Hallintomenettelyn perusteet (2015) s. 182–183