HFD:2016:199

A hade tagits till Finland inom flyktingkvoten. På besvär av A skulle avgöras huruvida hans flyktingstatus hade kunnat upphöra. Ytterligare skulle prövas om A som anlänt till Finland år 1996 kunde utvisas till sitt hemland Irak och meddelas inreseförbud tills vidare till hela Schengenområdet.

Sedan A anlänt till Finland hade betydande och permanenta ändringar skett i Iraks samhälleliga förhållanden. Ändringarna kunde anses ha undanröjt den fruktan för kränkning av A:s mänskliga rättigheter på grund av hans verksamhet och politiska åsikt mot Saddam Husseins styre som legat till grund för hans flykt från hemlandet. A ansågs inte uppfylla kriterierna för beviljande av asyl i förhållande till sitt hemland Irak. A ansågs inte heller på grund av sina personliga omständigheter vara i behov av alternativt skydd enligt 88 § 1 mom. 1 och 2 punkten i utlänningslagen. Med beaktande av säkerhetsläget i Basra i södra Irak och A:s personliga omständigheter som helhet ansågs det inte föreligga någon verklig risk för A att utsättas för i 88 § 1 mom. 3 punkten i utlänningslagen avsedd allvarlig fara som föranleds av urskillningslöst våld om han återvände till Basra.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att de omständigheter som rådde då A blev flykting, hade upphört. Förändringen i omständigheterna var betydande och permanent. A var inte längre i behov av internationellt skydd och sådana tvingande skäl på grund av förföljelse och allvarlig fara som lett till att A kunde vägra att ty sig till sin nationalstats beskydd förelåg inte. A:s flyktingstatus hade kunnat upphävas.

A hade i Finland upprepade gånger gjort sig skyldig till brott och genom sitt beteende visat sig vara till fara för andras säkerhet. Mot en utvisning talade A:s familjeband i Finland och hans långvariga vistelse i landet. A hade trots sin långvariga vistelse i landet inte utvecklat betydande band till Finland. Med beaktande av den fara för allmän ordning och säkerhet som A länge orsakat stred en utvisning inte emot art. 8 i Europakonventionen. A hade kunnat utvisas till sitt hemland Irak och meddelas inreseförbud tills vidare.

Flyktingkonventionen (Konventionen om flyktingars rättsliga ställning) art 1.C 5 punkten

Europakonventionen art. 3 och 8

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (det s.k. omarbetade skyddsgrundsdirektivet) art. 11.1 punkt e, art 11.2 och 3 samt art. 14.1 och 2

Domstolens dom i de sammanslagna målen C-175/08, C-176/08, C-178/08 och C-179/08, Salahadin Abdullay m.fl.

Europadomstolens dom 18.10.2006 (Üner v. Nederländerna)

Utlänningslagen 87 § 1 mom., 88 § 1 mom., 88 a § (323/2009) 1 mom., 107 § 1 mom. 5 punkten samt 3 och 4 mom., 146 §, 147 §, 149 § 1 mom. 2 och 3 punkten samt 3 mom. och 150 § 1 och 2 mom.