HFD:2017:24

I regionförvaltningsverkets tillståndsvillkor 82 hade A Ab, som bedrev gruvdrift, i egenskap av tillståndshavare med stöd av 43 a § i miljöskyddslagen ålagts att hos närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) ställa en i beslutet specificerad säkerhet, som hänförde sig till deponin för utvinningsavfall och skulle garantera adekvat avfallshantering. Tillståndshavaren hade i avfallshanteringsplanen framfört grunder för beräkningen av den säkerhet som skulle garantera en adekvat hantering av det lakvatten som bildades när deponin och lagerområdet stängdes och under eftervården. Regionförvaltningsverket hade godtagit dessa beräkningsgrunder. I ansökan hade kvadratmeterpriserna för stängnings- och eftervårdsperioden angetts utan mervärdesskatt. Regionförvaltningsverket hade i sitt beslut ökat de per kvadratmeter beräknade enhetspriserna med mervärdesskattens belopp (24 procent).

Med anledning av bolagets besvär hade högsta förvaltningsdomstolen att ta ställning till om regionförvaltningsverket hade kunnat inkludera mervärdesskattens andel i säkerhetsbeloppen. I den miljöskyddslag som skulle tillämpas eller i dess förarbeten fanns inga ställningstaganden i frågan. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det var fråga om en öppen tolkningssituation och att man i avgörandet skulle ta ställning till de olika målsättningarna för systemet med säkerheter och systemet med mervärdesskatt. Med hänsyn till säkerhetsarrangemangets syfte skulle säkerhetens storlek bestämmas utgående från vad det skulle kosta verksamhetsidkaren att fullgöra skyldigheten i fråga, så att säkerheten motsvarade dessa kostnader och gav beredskap att täcka dem. En i miljöskyddslagen föreskriven säkerhet är tillräcklig endast om man genom att ta den i bruk under alla förhållanden kan betala det mervärdesskattebelagda belopp som en utomstående företagare skulle fakturera för att utföra eftervården, om den försummas. I NTM-centralens budgetfinansiering är säkerheten en separat post, som är avsedd att användas för sådan eftervård som avses i lagen och i tillståndet. De kostnader som åtgärderna förorsakar, även mervärdesskatten, måste i sin helhet kunna täckas med säkerheten. Säkerheten och de fakturor som uppstår när den tas i bruk är inte poster som ingår i NTM-centralens bokföring och NTM-centralen kan inte förutsättas använda andra statsmedel för att betala mervärdesskattens andel av fakturan, även om skatten senare redovisas till staten. Högsta förvaltningsdomstolen fastställde den regionala förvaltningsdomstolens beslut att avslå A Ab:s besvär över regionförvaltningsverkets beslut.

Omröstning 5 – 2.

Miljöskyddslagen (86/2000) 43 a § (647/2011) och 43 b § 1 mom.

Mervärdesskattelagen 1 § 1 mom. 1 punkten

Se numera miljöskyddslagen (527/2014) 59–61 §