HFD:2017:66

Framställande av begäran om förhandsavgörande av unionens domstol – Utlänningsärende – Uppehållstillstånd beviljat av Schengen-stat – Avvisning – Inreseförbud – Äventyrande av allmän ordning och säkerhet

Årsboksnummer: HFD:2017:66
Givet: 2.5.2017
Liggarnummer: 2025
Diarienummer: 1105/4/16
ECLI: ECLI:FI:HFD:2017:66

Migrationsverket beslöt att avvisa en tredjelandsmedborgare till sitt hemland Nigeria och han meddelades ett inreseförbud tills vidare till hela Schengenområdet på den grund att han ansågs äventyra allmän ordning och säkerhet. Ändringssökanden hade ett av Spanien beviljat uppehållstillstånd som var i kraft till 11.2.2018.

Enligt art 25 punkt 2 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet ska den stat som meddelar en tredjelandsmedborgare ett inreseförbud underhandla med den stat som beviljat tredjelandsmedborgaren det giltiga uppehållstillståndet. Spanien hade inte trots begäran meddelat Migrationsverket sin ståndpunkt gällande återkallandet av ändringssökandens uppehållstillstånd. Det var därmed oklart hur nämnda artikel i Schengenavtalet skulle tolkas.

Högsta förvaltningsdomstolen uppsköt ärendets behandling och begärde enligt art. 267 i euf-fördraget förhandsavgörande av unionens domstol om tolkningen av art. 25 punkt 2 i konventionen om tillämpningen av Schengenavtalet.

Utlänningslagen 11 § 1 mom. 5 punkten, 146 § 1 och 2 mom., 147 a § 2 mom., 148 § 1 mom. 8 punkten, 149 b § och 150 § 1–3 mom.

Europaparlamentets och rådets direktiv av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (2008/115/EG) ingressen punkt 14, art. 3.3 och 6, art. 6.1 och 2 samt art. 11.1a

Konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (Schengenkonventionen, FördrS 23/2001) art. 23.2–4 och art. 25.2

 
Publicerad 2.5.2017