HFD:2018:45

Bostads Ab A ägde tomten X i stad B. Bolaget hade på tomten uppfört en 1 940 kvadratmeter stor bostadsbyggnad i enlighet med byggnadsrätten i den detaljplan som ursprungligen varit gällande. Enligt den detaljplan som trätt i kraft efter att bostadsbyggnaden färdigställts var tomtens byggnadsrätt enbart 1 100 kvadratmeter. Ändringen av detaljplanen hade som syfte att skydda gammal byggnation mot rivning. I den nya detaljplanen hade intagits så kallade alternativa (dubbla) planbestämmelser, enligt vilka det var tillåtet att i byggnader som erhållit bygglov innan en viss tidpunkt utföra reparationer på ett sätt som motsvarar nybyggnad utan hinder av vad som i planen i övrigt bestämts om bland annat tomtens våningsyta.

Vid förrättandet av fastighetsbeskattningen av den av Bostads Ab A ägda tomtens mark hade beskattningsvärdet fastställts på basis av byggnadsrätten om 1 100 kvadratmeter enligt den gällande detaljplanen och det för året i fråga fastställda kvadratmeterpriset. Förvaltningsdomstolen hade på besvär av Bevakningsenheten för skattetagarnas rätt funnit att beskattningsvärdet för marken skulle beräknas på grundval av tomtens ursprungliga byggnadsrätt om 1 940 kvadratmeter.

Högsta förvaltningsdomstolen fann att man vid fastställande av beskattningsvärdet för marken skulle ta hänsyn till vilket ändamål fastighetsägaren utnyttjat marken. Bolaget hade utnyttjat sin fastighet som byggnadsplats för en 1 940 kvadratmeter stor bostadsbyggnad. Därför skulle beskattningsvärdet för den av bolaget ägda tomtens mark inte fastställas utgående från byggnadsrätten om 1 100 kvadratmeter enligt den under skatteåret gällande detaljplanen, utan den byggnadsrätt om 1 940 kvadratmeter som bolaget faktiskt utnyttjat med stöd av den ursprungliga detaljplanen.

Beskattningsvärdet för den av bolaget ägda fastighetens mark hade det aktuella året och under flera tidigare år fastställts utgående från en byggnadsrätt om 1 100 kvadratmeter vid fastighetsbeskattningen, vilken förrättats med iakttagande av beräkningsgrunder som Skatteförvaltningen skilt antagit med stöd av bestämmelse i lag. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därför att det för bolaget hade uppstått en berättigad förväntning om att beskattningsvärdet för dess fastighets mark utgår från en byggnadsrätt om 1 100 kvadratmeter. Bolaget skulle således beviljas tillittsskydd, varför högsta förvaltningsdomstolen upphävde förvaltningsdomstolens beslut och satte i kraft den förrättade fastighetsbeskattningen. Skatteåret 2014.

Omröstning 4-1 om beslutsskälen.

Fastighetsskattelagen 15 § (811/2013)

Lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen 29 § 1 mom. och 4 mom. (505/2010)

Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkningen av beskattningsvärdet för byggnadsmark (1329/2013) 1 §

Förvaltningslagen 6 §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Leena Äärilä, Mikko Pikkujämsä, Vesa-Pekka Nuotio, Antti Pekkala och Leena Romppainen. Föredragande Stina-Maria Lund.