HFD:2018:117

Jäv – Domstol – Objektiv opartiskhet – Föredragande i förvaltningsdomstolen – Utlänningsärende – Internationellt skydd – Underliggande ordinarie tjänst – Migrationsverket

Årsboksnummer: HFD:2018:117
Givet: 22.8.2018
Liggarnummer: 3830
Diarienummer: 5144/4/17
ECLI: ECLI:FI:HFD:2018:117

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande gällde frågan om föredraganden i förvaltningsdomstolen objektivt sett hade varit jävig att föredra ett ärende som gällde beviljande av internationellt skydd då föredraganden i förvaltningsdomstolen hade ett tidsbundet tjänsteförhållande och han var tjänstledig från sin ordinarie tjänst som överinspektör på Migrationsverket. Föredragandens subjektiva opartiskhet i ärendet hade inte ifrågasatts.

Föredraganden hade inte handlagt samma ärende i Migrationsverket eller tidigare i förvaltningsdomstolen. Bestämmelserna om jäv på grund av förhandsinställning enligt 13 kap. 7 § 1 och 2 mom. i rättegångsbalken var därför inte tillämpliga i ärendet. Jävsfrågan skulle ändå bedömas utgående från 6 § 1mom. 2 punkten och 7 § 3 mom. i samma kapitel.

Föredragandens tjänstekarriär på Migrationsverket hade varat i 13 år och 6 månader, det vill säga en synnerligen betydande tid. Han kunde trots det inte ens av en utomstående iakttagare anses särskilt profilerad som en representant för Migrationsverket i synnerhet med avseende på internationellt skydd.

Föredragandens bundenhet till Migrationsverket hade inte helt brutits under tjänstledigheten. Enligt rättegångsbalken och den i högsta förvaltningsdomstolens beslut refererade internationella och nationella rättspraxisen fanns det inte skäl att anse att en underliggande ordinarie tjänst i en förvaltningsmyndighet alltid skulle innebära jäv för en person med tidsbunden tjänst som domare eller föredragande i förvaltningsdomstolen i alla ärenden där ifrågavarande förvaltningsmyndighet har fattat det överklagade beslutet. Frågan om jäv skulle därför avgöras utgående från omständigheterna i det aktuella ärendet.

Ändringssökanden hade hänvisat till Migrationsverkets landsvisa linjedragningar och direktiv som jävsgrunder. Föredragandens tjänstledighet från Migrationsverket kunde beskrivas som kortvarig. Föredraganden hade inte under hela sin yrkesverksamma tid på Migrationsverket handlagt ärenden som gällde internationellt skydd. Hans arbetsuppgifter hade i sin helhet tydligt haft tyngdpunkten på ärenden där Migrationsverkets landsvisa linjedragningar inte tillämpades. Hans arbetsuppgifter hade således varit sådana att det inte var behövligt att bedöma den korta tidsrymden mellan arbetsuppgifterna och handläggningen av det överklagade ärendet. Ändringssökandens särskilt framträdande rättsskyddsbehov på grund av det ovillkorliga förbudet mot tillbakasändning (non- refoulement) beaktades i ärendet. Detta innebar trots allt inte att det fanns en grundad anledning att ifrågasätta föredragandens opartiskhet i ärendet enbart på den grund att ändringssökanden kunde uppfatta Migrationsverkets som sin motpart i ärendet på grund av verkets ställning och uppgifter.

Med beaktande av 13 kap. 7 § 3 mom. i rättegångsbalken fanns det inte en i 6 § 1 mom. 2 punkten i samma kapitel avsedd grundad anledning att ifrågasätta föredragandens opartiskhet i ärendet. Förvaltningsdomstolens beslut hade inte uppkommit i fel ordning på grund av jäv.

Omröstning 17+1–8 (plenum).

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna art. 47.2

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (det så kallade omarbetade förfarandedirektivet), artikel 46.1 a

Finlands grundlag 21 § 1 mom.

Förvaltningsprocesslagen 76 §:n 1 mom.

Rättegångsbalken 13 kap. 1 § 1 mom., 2 §, 6 § 1 mom. 2 punkten och 2 mom. och 7 §

Unionens domstols dom i ärendet C-348/16, Moussa Sacko, 26.7.2017

Unionens domstols dom i ärendet C-175/11, H.I.D. och B.A, 31.1.2013

Unionens domstols dom i de sammanslagna ärendena C-341/06 och C-342/06, Chronopost SA och La Poste, 1.7.2008

Unionens domstols dom i ärendet C-64/16, Associação Sindical dos Juízes Portugueses, 27.2.2018

Europeiska människorättsdomstolens domar 23.4.2015 Morice v. Frankrike, 15.10.2009 Micallef v. Malta, 15.12.2005 Kyprianou v. Cypern, 24.9.2003 Pescador Valero v. Spanien, 25.2.1997 Findlay v. Storbritannien, 29.4.1988 Belilos v. Schwetz, 22.10.1984 Sramek v. Österrike och 1.10.1982 Piersack v. Belgien

Jmfr. HFD 2016:21, HFD 2006:25, HFD 2003:24, HD 2015:73, HD 2015:39 och HD 2009:9

Ärendet har avgjorts av president Pekka Vihervuori samt justitieråden Kari Kuusiniemi, Niilo Jääskinen, Anne E. Niemi, Riitta Mutikainen, Hannele Ranta-Lassila, Hannu Ranta, Eija Siitari, Alice Guimaraes-Purokoski, Mika Seppälä, Outi Suviranta, Leena Äärilä, Mikko Pikkujämsä, Janne Aer, Petri Helander, Kari Tornikoski, Tuomas Kuokkanen, Taina Pyysaari, Timo Räbinä, Anne Nenonen, Antti Pekkala, Jaakko Autio, Pekka Aalto, Maarit Lindroos, Kirsti Kurki-Suonio och Toomas Kotkas. Föredragande Antti Jukarainen.

 
Publicerad 22.8.2018