HFD:2020:53

I etapplandskapsplan 4 för Nyland hade på havsområdet utanför Borgå anvisats ett område som lämpar sig för produktion av vindkraft med beteckningen TV. Enligt beteckningsbeskrivningen anges med egenskapsbeteckningen områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion och är betydelsefulla på landskapsnivå, dvs. områden där det är möjligt att placera minst 10 vindkraftsenheter.

Vindkraftsområdet i Borgå var enligt utredningarna beläget på flera fågelarters huvudflyttväg som var betydande såväl på riks- som internationell nivå. På området förekom även den största fågeltätheten för många arter bland Finlands vindkraftsområden. Området hade därutöver betydelse som fågelfaunans häcknings-, närings- (mat-) och rastplats.

Frågan gällde om etapplandskapsplanen till den del den gällde vindkraftsområdet i Borgå uppfyllde de i 28 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen ställda kraven på att naturvärdena värnas, och om etapplandskapsplanen till dessa delar grundade sig på tillräcklig utredning och konsekvensbedömning i synnerhet avseende fågelfaunan. Ärendet gällde ytterligare frågan om Borgå vindkraftsområdes konsekvenser för Söderskärs och Långörens skärgårds Natura 2000 -område hade utretts på det sätt som naturvårdslagen förutsätter.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att landskapsplanens syfte som ett generellt planeringsverktyg inte förutsatte att lämpligheten för den markanvändning som angetts i landskapslanen i detalj skulle avgöras i landskapsplanen. Vindkraftsområdet i Borgå hade inte heller sådan samverkan med andra inom landskapet anvisade vindkraftsområden vars utredning och lindringsmetoder inte skulle vara möjlig att avgöra i samband med planeringen av det enskilda vindkraftsområdet.

I etapplandskapsplanen hade inte uppgivits exakt antal, storlek eller placering för de vindkraftverk som skulle placeras inom Borgå vindkraftverksområde. Vindkraftsområdets storlek och form möjliggör flera planeringsalternativ för att genomföra det till storleksklassen på riksnivå betydande vindkraftverksområdet.

I de utredningar som låg till grund för etapplandskapsplanen hade Borgå vindkraftverksområdes centrala konsekvenser för fågelfaunan granskats. De utredningar som gjorts var tillräckligt detaljerade i relation till planens exakthet och etapplandskapsplanen grundade sig således avseende konsekvenserna för fågelfaunan på sådan utredning och konsekvensbedömning som förutsätts enligt 9 § i markanvändnings- och bygglagen.

Med beaktande av den planeringsmån som fanns kvar för mer detaljerad planering och det faktum som framgick av utredningen, att konsekvenserna för fågelfaunan på ett väsentligt sätt kunde minskas genom placeringen av vindkraftverken och genom att minska antalet kraftverk, kunde man bedöma att det i samband med den mer detaljerade planeringen var möjligt att hitta ett sådant sätt för genomförandet som i behövlig grad beaktade områdets betydelse för fågelfaunan och därmed uppfyllde kraven på att värna naturvärdena som en del av de riksomfattande målen för områdesanvändningen och kraven på planens innehåll.

I etapplandskapsplanen hade inte på grund av dess generella natur avgjorts detaljer i anslutning till vindkraftsområdets genomförande, som antalet vindkraftverk på området eller deras placering i förhållande till Söderskärs och Långörens skärgårds Natura 2000 -område, utan dessa frågor löstes först i samband med den mer detaljerade planeringen på general- och detaljplanenivå. Utgående från prövningen av om en Naturabedömning behövs var det möjligt att märkbart lindra de konsekvenser som riktade sig till Naturaområdet genom att minska antalet kraftverk och koncentrera kraftverken långt från Naturaområdet, och Borgå vindkraftsområde kunde åtminstone med det i utredningen undersökta mindre antalet kraftverk genomföras utan betydande konsekvenser för naturaområdet.

Med ytterligare beaktande av de i etapplandskapsplanen angivna planebestämmelserna som gällde beaktandet av Naturaområdenas naturvärden, samt skyldigheten enligt naturvårdslagen och kommissionens föreskrift att göra en ny bedömning i samband med den detaljerade planeringen då mer information om projektet fanns att tillgå, kunde man inte anse att det riktade sig sådana betydande konsekvenser till Söderskärs och Långörens skärgårds Natura 2000 -område att en i 65 § 1 mom. i naturvårdslagen avsedd bedömning hade behövts.

Markanvändnings- och bygglagen 9 §, 28 § 3 mom., 197 § 1 mom.

Naturvårdslagen 64 a §, 65 § (255/2017) och 66 § (371/1999)

Habitatdirektivet (92/43/EEG) art. 62 och 3 samt art.7

Unionens domstols dom 29.7.2019, Inter-Environnement Wallonie och Bond Beter Leefmilieu Vlaanderen (C-411/17, EU:C:2019:622)

Se och jmfr. HFD 2016:14

Ärendet har avgjorts av justitieråden Mika Seppälä, Taina Pyysaari, Monica Gullans, Pekka Aalto och Juha Lavapuro. Föredragande Petri Hellstén.