HFD upphävde Kommunikationsverkets beslut om maximiprissättning för teleföretag med betydande marknadsinflytande

Med accessnät avses den del av ett telenät som används för att tillhandahålla slutkonsumenter tal- eller bredbandsanslutning. Kommunikationsverket kan bestämma att ett BMI-företag måste hyra ut accessnät till ett konkurrerande företag. Ett företag som hyrt accessnät av ett BMI-företag kan tillhandahålla sina slutkonsumenter bredbands- och taltjänster.

Kommunikationsverket hade i april 2015 meddelat DNA Ab, Elisa Abp, Anvia Telecom Ab, Lounela Oy och TeliaSonera Finland Oyj beslut om maximiprissättning av produkter som behövs i ett accessnät. Besluten hade meddelats med stöd av den informationssamhällsbalk som hade trätt i kraft vid ingången av 2015. DNA, Elisa, Anvia och Lounea överklagade besluten hos högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen förbjöd i juli 2015 verkställigheten av Kommunikationsverkets beslut.

I de avgöranden som högsta förvaltningsdomstolen i dag gav i målen ansåg högsta förvaltningsdomstolen att Kommunikationsverket borde ha tillämpat bestämmelserna i informationssamhällsbalken på förfarandet, eftersom verket hade meddelat sina beslut efter att informationssamhällsbalken hade trätt i kraft.

Eftersom informationssamhällsbalkens modell för bedömning av om prissättningen var kostnadsorienterad kunde leda till ett för BMI-teleföretagen ofördelaktigare slutresultat än bedömningsmodellen i kommunikationsmarknadslagen, borde Kommunikationsverket inte ha tillämpat informationssamhällsbalken i sin bedömning av om prissättningen av de produkter som behövdes i ett accessnät var kostnadsorienterad eller inte. Kostnadsorienteringen borde ha bedömts enligt bestämmelserna i kommunikationsmarknadslagen. Kommunikationsverket hade således tillämpat fel lag i sin bedömning av om prissättningen av de produkter som behövdes i ett accessnät var kostnadsorienterad.

Kommunikationsverkets tillsynsbeslut gällde de fem största aktörerna för tillträde till det fasta nätet i grossistledet, merparten av marknaden i fråga samt även största delen av produkterna på denna marknad. Kommunikationsverkets beslut var till sin omfattning och sina verkningar sådana att de inte kunde anses vara meddelade i enskilda fall, enligt vad som förutsätts i informationssamhällsbalken.

I det avgörande som gällde DNA Abp påpekade högsta förvaltningsdomstolen också att med hänsyn till den helhet som Kommunikationsverkets beslut utgjorde och beslutens omfattning borde Kommunikationsverket ha iakttagit det nationella och internationella kommunikationsförfarande som förutsätts i informationsbalken och i unionsrätten genom att bereda de aktörer som nämns i beslutet tillfälle att yttra sig.

Det avgörande som gäller DNA Abp publiceras som årsboksbeslut av HFD.

HFD 2016:112 (den s.k. rubriken i svensk översättning).

Kontaktinformation:
Jaana Lappalainen, kommunikationschef tel. 050 308 7574