HFD:s president Pekka Vihervuori: Barnets bästa är ett centralt rättsbegrepp

I sitt tal om barnets rättsskydd, som högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Vihervuori höll när Barnombudsmannens årsbok 2016 publicerades, framhöll han att samhällets och rättsstatens utvecklingsnivå återspeglas i hur väl man i lagstiftningen och beslutsfattandet lyckas identifiera och erkänna barnets behov.

- Grundlagens bestämmelse om jämlikhet är i detta sammanhang en viktig utgångspunkt: Barn ska bemötas jämbördigt som individer och ska enligt sin utvecklingsnivå kunna påverka angelägenheter som berör dem.

I sitt tal betonade president Vihervuori att när det gäller barnen, ska blicken också inom juridiken riktas mot framtiden. Enligt grundlagen är vi alla ansvariga för naturen och dess mångfald, miljön och vårt kulturarv. Detta är något som allmänt anses handla också och uttryckligen om kommande släktled och deras bästa, således också våra barns bästa.

- Ur en allmännare synvinkel kan en likadan framtidsaspekt skönjas också i de bestämmelser som reglerar nationens ekonomi. Det är ändå ytterst viktigt att man är klok nog att skilja mellan investeringar i framtiden och rena utgiftsposter.

Barnskyddets aktuella utmaningar och de krav som från många håll riktas mot denna verksamhet är en realitet och kommer till uttryck också i förvaltningsdomstolarnas arbete. Inom rättsskyddet ligger tyngdpunkten i barnskyddsfrågorna hos de regionala förvaltningsdomstolarna, där förutom domare också sakkunniga inom barnskyddet deltar i avgörandena.

- Den högsta rättsinstansen, det vill säga högsta förvaltningsdomstolen, har begränsade möjligheter att hjälpa familjerna med deras vardag. I praktiken ändrar HFD mycket sällan de regionala förvaltningsdomstolarnas beslut om omhändertagande av barn eller begränsning av kontakter i barnskyddsärenden. Familjernas vardag skulle förenklas och beslutsprocessen bli snabbare om ett besvärstillståndsförfarande även i dessa ärenden skulle tas i bruk i HFD.

Barnskyddet omfattas av den planerade reformen av social- och hälsovården. Det kan påpekas att från juridisk synpunkt representerar barnskyddet, särskilt omhändertagande av barn på sociala grunder, den hårda kärnan i utövningen av offentlig makt, även om man förhoppningsvis strävar efter att genomföra åtgärderna på ett mjukt sätt. President Vihervuori förmodar att man i de strukturella övervägandena beträffande reformen ännu inte har hunnit ägna tillräcklig uppmärksamhet åt de krav som vår grundlag ställer på denna typ av beslutsfattande och på dem som svarar för besluten.

Kontaktinformation:
Jaana Lappalainen, kommunikationschef, 050 308 7574

Publicerad 8.4.2016