HFD: Utredning behövs om hur social- och hälsovårdsreformen (SOTE) inverkar på förvaltningsdomstolarnas verksamhet och ärendemängder

Enligt högsta förvaltningsdomstolens bedömning kommer de föreslagna lösningarna att avsevärt öka förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda. Man kan förmoda att när landskapsförvaltningen inrättas kommer såväl överföringen av personal som överföringen av egendom att förorsaka rättstvister, även om de genomförs med stöd av den föreslagna lagen. En omständighet som också kommer att öka ärendemängderna i förvaltningsdomstolarna är att det till vissa delar ännu oavslutade beredningsarbetet har gjort att det i förslaget har förblivit oklart på vilka sätt myndigheternas för enskilda och företag viktiga beslutsfattande kommer att genomföras och vilket förfarandet kommer att vara.

Propositionsutkastet har inte beretts på ett sådant sätt att av det skulle framgå hur beslutsfattandet ska gå till i vissa ärenden där beslut överklagas hos förvaltningsdomstolarna, såsom t.ex. barnskyddsärenden, ärenden som gäller tjänster för funktionshindrade, mentalvårdsärenden där patienter tas in för vård oberoende av sin vilja samt ärenden som gäller specialomsorger om utvecklingsstörda. Av förslaget framgår inte heller det faktiska innehållet av de myndighetsuppgifter som överförs från den statliga regionalförvaltningen till landskapen, vilket beror på att behövlig lagstiftning om detta ännu väntar på beredning. Oklarheter om hur systemet för myndighetsuppgifter faktiskt kommer att se ut har betydelse för hur klienterna ska få sitt rättsskydd tillgodosett inom förvaltningen.

Oklarhet om hur myndighetsuppgifterna kommer att skötas

Förslaget till landskapslag ger inget klart svar på hur myndighetsuppgifterna kommer att handhas, utan detta förblir i sin helhet oklart. I sitt utkast till proposition har regeringen utgått från att myndighetsbesluten centraliserat ska fattas i en serviceinrättning som ska inrättas i varje landskap. Denna inrättning ska emellertid samtidigt genom olika bolags- och avtalsarrangemang ansvara för att den service produceras som landskapet har ansvaret för att ordna. Av förslaget framgår att landskapsfullmäktige på många sätt kommer att kunna utöva sin beslutanderätt när serviceinrättningens uppgifter organiseras. Eftersom det inte är fråga om uppgifter som faller inom ramen för landskapens självstyrelse, utan om särskilt för sig i lag reglerade uppgifter, ska utövningen av myndighetsbefogenheter ordnas så befogenheterna att fatta myndighetsbeslut inte genom politiska beslut kan flyttas vart som helst inom landskapsförvaltningen. Det ska inte heller vara möjligt att organisera befogenheterna att fatta myndighetsbeslut så att myndighetsuppgifterna kan bli föremål för ett ständigt korstryck beroende på hur landskapet ordnar sin service och gör avtal om produktion av sådan service.

Bedömningen av reformernas inverkan på domstolarna saknas

Högsta förvaltningsdomstolen anser det nödvändigt att innan en proposition ges till riksdagen, ska dess inverkan på domstolarnas verksamhet och verksamhetsvillkor utvärderas. När de nuvarande serviceproducerande enheterna upplöses, får man i stället en invecklad avtalsstruktur, som är sådan att det inte ens är klart vilka domstolar (allmänna domstolar eller förvaltningsdomstolar) som ska ta ställning till olika avtal om gemensam produktion av service.

Utlåtanden (på finska)

Lausunto luonnoksesta hallituksen esitykseksi maakuntauudistukseksi ja sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisuudistukseksi sekä niihin liittyviksi laeiksi H 354/16

Lausunto hallituksen esitysluonnoksesta laiksi sosiaali- ja terveyspalvelujen tuottamisestaH 495/16

Kontaktinformation:
Jaana Lappalainen, kommunikationschef, 050 308 7574, jaana.lappalainen(ät)oikeus.fi