HFD:2025:78

Högsta förvaltningsdomstolen hade att avgöra om Institutet för kriminologi och rättspolitik (Krimo) har rätt att ur informationssystemet för polisärenden erhålla bland annat vissa uppgifter om polisanmälningar. Frågan gällde särskilt det huruvida begäran att ta del av uppgifterna skulle bedömas förutom enligt specialbestämmelsen om Krimos rätt att få information även enligt de övriga bestämmelser om utlämnande och behandling av personuppgifter som Polisstyrelsen hade hänvisat till.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att specialbestämmelsen om Krimos rätt att få information på ett omfattande sätt reglerar rätten att ta del av de i bestämmelsen avsedda uppgifterna och på motsvarande sätt den utlämnande myndighetens skyldighet att lämna ut uppgifter. De bestämmelser som Polisstyrelsen hänvisat till var inte tillämpliga i ärendet och lagstiftningen om behandling av personuppgifter utgjorde inte annars heller ett hinder att lämna ut uppgifterna. Inte heller skyddet för privatlivet skulle anses utgöra ett hinder för att i detta ärende tillämpa den i sig ovanligt omfattande rätten till information som grundade sig på specialbestämmelsen.

Eftersom rätten till information grundade sig direkt på specialbestämmelsen behövde Krimo inte tillstånd av Polisstyrelsen för att få informationen. Polisstyrelsen hade därför inte kunnat behandla och avgöra Krimos begäran att få information om polisanmälningar som ett ärende gällande dataanvändningstillstånd där i beslutet ingick villkor, begränsningar och bestämmelser.

Lagen om Institutet för kriminologi och rättspolitik 4 a § 1 mom. 8 punkten

Ärendet har avgjorts av president Kari Kuusiniemi samt justitieråden Tuomas Kuokkanen, Toni Kaarresalo, Emil Waris och Antti Belinskij. Föredragande Mikko Rautamaa.