HFD:2025:80

Högsta förvaltningsdomstolen hade att på A:s besvär avgöra om förvaltningsdomstolen har kunnat som lagstridigt upphäva Fimeas beslut att bland flera sökande bevilja A apotekstillstånd. A har avlagt provisorsexamen i Uzbekistan år 2002 och hen har legitimerats som provisor i Finland år 2016. Enligt förvaltningsdomstolen hade Fimea i strid med rätts- och förvaltningspraxis som A:s egentliga yrkeserfarenhet inom läkemedelsbranschen tagit i beaktande också sådan yrkeserfarenhet som A förvärvat innan hen blev legitimerad som provisor i Finland.

Högsta förvaltningsdomstolen upphävde förvaltningsdomstolens beslut och satte i kraft Fimeas beslut. Enligt högsta förvaltningsdomstolen är det inte motiverat att tolka bestämmelserna i 43 b § 4 mom. i läkemedelslagen om beviljande av apotekstillstånd så att sökandens erfarenhet av verksamhet på apotek och av andra uppgifter inom läkemedelsförsörjningen efter att hen erhållit yrkeskompetens i en annan stat inte alls skulle kunna tas i beaktande som hens yrkeserfarenhet.

I tillståndsprövningen ska som relevant tidpunkt för beaktandet av den yrkeserfarenhet som sökanden erhållit i en annan stat vara den tidpunkt då sökanden haft motsvarande yrkeskompetens i den andra staten som en legaliserad provisor har i Finland. Fimea har att i sista hand, utgående från sökandens ställning, arbetsuppgifter och motsvarande omständigheter utomlands, bedöma huruvida erfarenheten kan anses ha samlats efter att sökanden erhållit den yrkeskompetens som motsvarar ställningen som legitimerad provisor och vilken tyngd denna erfarenhet kan ges i helhetsbedömningen vid beviljande av apotekstillstånd.

Läkemedelslagen 40 § samt 43 b § 1 och 4 mom.

Se och jmf HFD 2022:39

Ärendet har avgjorts av justitieråden Janne Aer, Taina Pyysaari, Toni Kaarresalo, Robert Utter och Antti Belinskij. Föredragande Helmi Lajunen.