Annat beslut 4634/2018
Ärende Ärende som gäller bedömning av provprestation som hör till studentexamen
Ändringssökande A
Beslut som överklagas
Helsingfors förvaltningsdomstol 3.7.2018 nr 18/0555/1
Ärendets tidigare handläggning
Studentexamensnämnden har 18.12.2017 meddelat A om resultatet av kontrollbedömningen av A:s prov i historia hösten 2017. Kontrollbedömarna har konstaterat att den ursprungliga bedömningen i nämnden skett i enlighet med de bedömningskriterier som överenskommits i ämnessektionen för historia, varför studentexamensnämnden ansett att det inte föreligger skäl att ändra bedömningen.
I meddelandet har konstaterats att ändring i resultatet av studentexamensnämndens kontrollbedömning enligt 13 § 2 mom. i lagen om anordnande av studentexamen inte får sökas genom besvär.
Förvaltningsdomstolens avgörande
Helsingfors förvaltningsdomstol har avvisat A:s besvär utan prövning.
Förvaltningsdomstolen har motiverat sitt beslut enligt följande:
Enligt 13 § 2 mom. i lagen om anordnande av studentexamen får ändring i ett sådant beslut av studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts inte sökas genom besvär. Ändring i resultatet av en kontrollbedömning enligt 14 § får inte sökas genom besvär.
Enligt 14 § 1 mom. i lagen om anordnande av studentexamen får kontrollbedömning med anledning av ett sådant beslut av studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts sökas hos nämnden.
A har anfört besvär över kontrollbedömningen som gjorts över hans provprestation i historia i studentexamen hösten 2017. A har således sökt ändring i ett ärende där ändring inte får sökas genom besvär enligt lagen om anordnande av studentexamen. Förvaltningsdomstolen kan sålunda inte uppta besvären till prövning. Det finns inte skäl att bedöma saken annorlunda på basis av de i besvären framförda grunderna.
Övriga tillämpade lagrum
Förvaltningsprocesslagen 51 § 2 mom.
Ärendet har avgjorts av förvaltningsdomstolens ledamöter Pirjo Järvenpää, Annika Aarnio och Annika Lumikari. Föredragande Katri Kurppa.
Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen
A har i sina besvär yrkat att förvaltningsdomstolens beslut ändras genom att fastställa att A:s historielärares bedömning av A:s historieprov i studentexamen var den rätta samt fastställa laudatur som A:s vitsord. I andra hand ska ärendet återförvisas till Studentexamensnämnden, som ska fatta det påyrkade beslutet.
Som grund för sina yrkanden har A hänvisat till sina besvär i förvaltningsdomstolen samt framfört följande:
Frågan om rätten att få ändring i bedömningen av studentexamen är en grund- och människorättsfråga. Myndighetsbeslut som gäller A:s framtida studiemöjligheter kan, oavsett om finsk lag möjliggör det, inte fattas godtyckligt, omotiverat och utan besvärsrätt. Lag som står i strid med grundlagen eller den europeiska människorättskonventionen ska inte tillämpas. Motiveringarna till förvaltningsdomstolens beslut innehåller inte en bedömning av huruvida besvärsförbudet i lagen om anordnande av studentexamen är förenligt med den europeiska människorättskonventionens krav på rätt att överklaga såsom del av kravet på effektiva rättsmedel.
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen har prövat besvären och avslår dem. Ärendet slutar på det sätt som framgår av Helsingfors förvaltningsdomstols beslut.
Skälen till högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Enligt 21 § 1 mom. i Finlands grundlag har var och en rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan.
Den grundläggande rättigheten till rättsskydd ska tolkas i ljus av de krav som ställs i den europeiska människorättskonventionen, vilken gäller såsom lag i Finland. Enligt artikel 6.1 i konventionen ska var och en, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag.
Såsom förvaltningsdomstolen konstaterat, föreskrivs i 13 § 2 mom. i lagen om anordnande av studentexamen ett förbud mot att genom besvär söka ändring i ett sådant beslut av studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts. Samma gäller enligt lagrummet resultatet av en kontrollbedömning av provprestationen.
I detaljmotiveringen till lagrummet i fråga i regeringens proposition (RP 31/2005 rd) konstateras att bedömningen av en provprestation som hör till studentexamen ska jämställas med bedömningen av en studieprestation. Bedömningen av studieprestationer vid universitet eller andra läroinrättningar får inte överklagas genom besvär, utan en bedömning granskas med hjälp av universitetets eller en annan läroinrättnings interna rättelsemedel. I den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen är det i vissa situationer också möjligt att yrka rättelse hos länsstyrelsen. Enligt det föreslagna 13 § 2 mom. får ändring i ett sådant beslut av studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts inte sökas genom besvär. Rättelsemedlet i fråga om bedömningen av ett prov som hör till examen ska alltjämt vara kontrollbedömning, varom anhållan görs hos nämnden. Inte heller resultatet av en kontrollbedömning får överklagas genom besvär. Ett förvaltningsrättsligt system för ändringssökande skulle inte förbättra rättssäkerheten för dem som deltar i proven i studentexamen.
Riksdagens grundlagsutskott har i sitt utlåtande (GrUU 18/2005 rd) konstaterat följande i fråga om besvärsförbudet: Bedömningen av en provprestation spelar visserligen en stor roll för examinanden, framför allt med avseende på hans eller hennes möjligheter att senare få en studieplats. Därför är det viktigt med avseende på rättssäkerheten att 14 § föreskriver att examinanden ska kunna anhålla om en kontrollbedömning av ett beslut om bedömningen av en provprestation. Det är dessutom viktigt att de som förordnas att utföra en kontrollbedömning inte tidigare har bedömt prestationen. Det behövs minst två bedömare. Dessutom bör det noteras att studentexamen enligt 7 § kan avläggas vid fler examenstillfällen och att lagen tillåter omprov vid underkänd prestation. Grundlagsutskottet anser därför att den föreslagna rättssäkerhetsmekanismen inte utgör något problem med avseende på 21 § i grundlagen (se GrUU 3/1997 rd, s. 3 och 33 § och 35 § 2 mom. i universitetslagen) och motiverar detta ytterligare med beslutsprocedurens karaktär vid provbedömning.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att det av ovan refererade förarbeten klart framgår att förbudet mot att genom besvär i domstol söka ändring i bedömningen av en provprestation som hör till studentexamen har varit ett övervägt val av lagstiftaren, vilket av riksdagens grundlagsutskott bedömts vara förenligt med kraven avseende rättsskydd enligt grundlagen. Den innehållsmässiga bedömningen av en provprestation avser inte rättigheter eller skyldigheter på ett sätt som heller på basis av den europeiska människorättskonventionen skulle föranleda något krav på rätt att söka ändring i domstol. Vid tillämpning på A:s yrkanden står det i lagen om anordnande av studentexamen föreskrivna besvärsförbudet inte i uppenbar strid med grundlag enligt vad som avses i 106 § i grundlagen.
Av dessa skäl och med beaktande av de bestämmelser som förvaltningsdomstolen har anfört till stöd för sitt beslut har förvaltningsdomstolen gjort rätt i att avvisa besvären. Det finns därför inte skäl att ändra förvaltningsdomstolens beslut.
Ärendet har avgjorts av justitieråden Eija Siitari, Outi Suviranta, Anne Nenonen, Pekka Aalto och Ari Wirén. Föredragande Emil Waris.