HFD:2021:45

A hade i sin ansökan om att bli upptagen i sametingets vallängd uppgett att hen anser sig vara same och bett att hen antecknas i vallängden med stöd av 3 § 3 punkten i sametingslagen. A hade bland annat framfört att hens mormor och mostrar varit antecknade i sametingets vallängd.

Sametingets valnämnd avslog A:s ansökan om att bli antecknad som röstberättigad i sametingets vallängd. Sametingets valnämnd och sametingets styrelse avslog A:s rättelseyrkanden. Sametingets styrelse hade i sitt beslut bland annat konstaterat att kriteriet i 3 § 3 punkten i sametingslagen enligt vilket med same i nämnda lag avses en person vars åtminstone någondera förälder har antecknats eller hade kunnat antecknas som röstberättigad vid val av delegationen för sameärenden eller sametinget, är en övergångsbestämmelse som inte längre är tillämplig. I beslutet genom vilket rättelseyrkandet avslogs hänvisades också till att A inte visat att hens föräldrar uppfyllde kravet på självidentifikation enligt 3 § och att det därför inte var fråga om identifikation med en förälders identitet.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att varken 3 § 3 punkten i sametingslagen eller bestämmelsens förarbeten innehåller någon tidsbegränsning för tillämpningen av ifrågavarande kriterium. I bedömningen av den i bestämmelsen avsedda samiska identiteten har det inte heller enligt lagen eller dess förarbeten betydelse om personen tidigare ansökt om att bli upptagen i vallängden. Därför ansåg högsta förvaltningsdomstolen att sametingets styrelse inte på dessa grunder kunde låta bli att uppta A i vallängden.

I det ifrågavarande fallet hade ändringssökandens mamma dött år 2006. Enligt utredningen i ärendet hade ändringssökandens mormor och mostrar upptagits i sametingets vallängd för året 2015. Följaktligen skulle även ändringssökandens mamma i sig ha uppfyllt kriterierna enligt 3 § 3 punkten i sametingslagen.

En förutsättning för att uppta ändringssökandens mamma i vallängden hade ändå enligt 3 § i sametingslagen också varit att mamman ansett sig vara same. Om detta hade inte lämnats någon utredning. Sålunda var det inte möjligt konstatera att ändringssökandens mamma hade kunnat bli godkänd som röstberättigad i sametingsvalet. Följaktligen var det inte heller fråga om ett barns identifikation med sin förälders samiska identitet. Därför avslogs A:s besvär.

Sametingslagen 3 §, 21 §, 23 § 1 mom., 23 a § 1 mom. och 26 § 1 och 2 mom.

Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen), art. 1.1 och 1.3, art. 25 och art. 27

FN:s människorättskommittés synpunkter 1.2.2019 gällande klagomålen nr 2668/2015 (Tiina Sanila-Aikio) och nr 2950/2017 (Klemetti Näkkäläjärvi m.fl.)

Ärendet har avgjorts av justitieråden Irma Telivuo, Mika Seppälä, Juha Lavapuro, Tero Leskinen och Ari Wirén. Föredragande Jukka Koivusalo.