HFD:2024:106

P Ab hade för avsikt att enligt detaljplanens planbeteckningar och -bestämmelser bygga parkeringsanläggningar inom vilka bolaget skulle ordna boendeparkeringen för sina delägarsamfund. P Ab överlät med stöd av ett tecknings- och nyttjanderättsavtal som bolaget ingick med sina delägare åt varje tomtägare eller hyresgäst nyttjanderätten till de bilplatser som detaljplanen förutsatte. Delägarsamfunden överlät eller uthyrde nyttjanderätten till bilplatserna till sina egna delägare eller invånare mot den hyra och på de villkor som samfundet bestämt.

I bostadstomternas hyresavtal och köpebrev ingick en skyldighet för hyresgästen eller ägaren att bli delägare i P Ab, teckna bilplatsaktierna och betala teckningspris och investeringsavgifter samt de månatliga bruksavgifterna. Skyldigheten för tomternas hyresgäster och ägare gällande parkeringsarrangemanget och att bli delägare i P Ab grundade sig följaktligen varken direkt på detaljplanen eller byggnadstillståndet utan på villkoren i tomternas överlåtelsehandlingar.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att överlåtelsen av bilplatserna inte enbart på grund av detaljplanen eller byggnadstillståndet kunde anses bilda en ekonomisk helhet med överlåtelsen av bostads- och företagslokalerna. Bostadsparkeringsarrangemanget hade på ovan beskrivet sätt baserat sig på planeringen av områdesanvändningen det vill säga detaljplanen och de byggnadstillstånd som beviljats för att genomföra detaljplanen samt de hyresavtal och köpebrev för P Ab:s delägares tomter som härrörde ur dessa och tecknings- och nyttjanderättsavtalen mellan bolaget och dess delägare. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att varken ovan beskrivna avtalsarrangemang eller dess bakgrundsfaktorer spelade någon roll i bedömningen av verksamhetens natur som uthyrning av platser för parkering av fordon enligt 29 § 1 mom. 5 punkten i mervärdesskattelagen.

I ärendet hade ytterligare utretts att P Ab varken ägde bostads- eller företagslokaler eller hade sådana i sin besittning. Bolaget idkade inte heller från mervärdesbeskattning undantagen uthyrningsverksamhet av dylika utrymmen och vare sig sålde eller hyrde ut bostadstomter till sina delägarsamfund. En bilplatsöverlåtelse som skedde på bolagets försorg bildade därför inte en ekonomisk helhet med den överlåtelse av bostäder och bostadstomter som ordandes på annat sätt.

Den överlåtelse av bilplatser från P Ab:s parkeringsanläggningar till de delägare som tecknat bolagets aktier mot en investerings- och nyttjanderättsavgift utgjorde uthyrning av platser för parkering av fordon enligt 29 § 1 mom. 5 punkten i mervärdesskattelagen.

Skatteförvaltningens förhandsavgörande om mervärdesbeskattning för tiden 8.2.2022–31.12.2023.

Mervärdesskattelagen 1 § 1 mom. 1 punkten, 27 § och 29 § (1064/2016) 1 mom. 5 punkten

Rådets direktiv om ett gemensamt system för mervärdesskatt 2006/112/EG artiklarna 2.1.a och c, samt 135.1.l och 2.b

EU-domstolens domar i målen C-173/88, Henriksen (EU:C:1989:329), C-428/02, Fonden Marselisborg Lystbådehavn (EU:C:2005:126), C-425/06, Part Service (EU:C:2008:108), C-270/09, MacDonald Resorts (EU:C:2010:780) och C-278/18, Sequeira Mesquita (EU:C:2019:160)

Se även HFD 2018:108

Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Eija Siitari, Mikko Pikkujämsä, Vesa-Pekka Nuotio och Tero Leskinen. Föredragande Marita Eeva.