Arbete i Högsta förvaltningsdomstolen

Justitieråden det vill säga ledamöterna arbetar som domare i HFD. Domarens arbete periodiseras av sammanträdeslistorna som bestämmer den månatliga arbetsmängden. Ur sammanträdeslistorna framgår sammanträdesdagarna för avdelningens ledamöter och föredraganden och de olika sammansättningarna. Ur listan framgår också vem av ledamöterna som är ordförande för sammanträdet och vem som är granskande ledamot. Under en vecka hålls en viss mängd sammanträden det vill säga interna beslutssessioner för vilka ledamöterna ska förbereda sig. Med hjälp av sammanträdeslistorna försöker man fördela arbetsbördan lika mellan ledamöterna.

Domarens arbetsdagar bestäms långt av sammanträdestidtabellerna. Sammanträdesdagarna förlöper i domstolens sammanträde, de föregående dagarna går till att förbereda sig. Om domaren är granskande ledamot bekantar hen sig med ärendets rättegångsmaterial i detalj på förhand, diskuterar vid behov med föredraganden och skickar i regel sina egna kommentarer på förhand åt de övriga domarna och föredraganden. Också då när domaren inte är granskande ledamot, fördjupar hen sig i ärendet för att kunna uttala sin ståndpunkt i sammanträdet. Efter föredragningen diskuteras och förhandlas ärendet i sammanträdet varefter sammansättningen beslutar hur ärendet avgörs.

HFD är huvudsakligen en besvärstillståndsdomstol. I de fall besvärstillstånd beviljas avgörs ärendet typiskt med samma beslut. Efter avgörandet i sammanträdet fortsätter arbetet med beslutsutkastet. Den granskande ledamoten granskar föredragandens beslutsutkast och skickar det till ordföranden. Ofta skickas beslutsutkasten till hela sammansättningen för kommentarer. Slutresultatet borde vara ett sakkunnigt beslut som är välstrukturerat och språkligt begripligt. Särskilt fäster man vikt vid de beslut som publiceras som årsboksbeslut och därför krävs mycket arbete och finslipning för att skriva dem.

Ledamöterna skriver också de tiotals utlåtanden som ministerierna ber av HFD om lagutkast, och deltar i HFD:s interna utvecklingsprojekt.

Domarna måste vara särskilt bra på att gestalta juridiska frågor. Vidare behövs sinne för problemlösning och god samarbetsförmåga eftersom ärendena avgörs i sammanträde tillsammans med andra domare.

Sakkunnigledamöterna har beroende på situationen omkring två sammanträden på våren och två på hösten. Sakkunnigledamotens uppgift är att bidra med naturvetenskapligt kunnande eller teknisk sakkunskap till juristsammansättningen men de deltar även i beslutsfattandet och röstar vid behov om avgörandet. Sakkunnigledamöterna har samma ställning som de oavhängiga domarna.

Arbetsmängden varierar från fall till fall. En del fall är rent juridiska och då blir sakkunnigledamotens roll mindre i beslutsfattandet, medan en del ärenden kräver mycket jobb. För ett sammanträde förbereder sig Horppila oftast ungefär ett veckoslut. Ibland kan det ännu efter sammanträdet vara något som ska kontrolleras, frågas eller läsas.

Det är viktigt att sakkunnigledamoten har en vid syn och förståelse för sin bransch eftersom alla ärenden inte gäller just det egna fackområdet. Att arbeta som sakkunnigledamot har också lärt Horppila nya kunskaper som till exempel att i beslutsfattandet gestalta viktigare helheter ur små detaljer. Också sakkunnigledamoten behöver inse att det inte är skäl att ödsla tid och energi på att i sammanträdet granska alla små detaljer, utan att man ska koncentrera sig på fakta som har betydelse för beslutsfattandet.

Föredragandens främsta uppgift är att bereda till HFD inkomna ärenden för föredragning. I praktiken innebär det att föredraganden skriver en promemoria för föredragningen och ett beslutsutkast. Föredraganden kartlägger vad ärendet handlar om och bedömer om tröskeln att bevilja besvärstillstånd överskrids. Föredraganden utreder och sammanställer fakta i ärendet, går igenom tidigare rättspraxis och gör ett beslutsförslag som ligger till grund för handläggningen i sammanträdet. Efter sammanträdet skriver föredraganden utgående från det avgörande som gjordes ett beslutsutkast. De domare som deltog i sammanträdet deltar i att utforma beslutet. Inom HFD finns också många olika administrativa utvecklingsprojekt och övriga uppgifter som personalen kan medverka i. Sundberg har till exempel deltagit i utarbetandet av HFD:s strategi och i utarbetandet av ett lagändringsförslag. Också ministeriernas begäranden om utsaga i samband med lagberedning sysselsätter föredragandena.

Föredragandens arbete framskrider i ungefär två veckors cykler eftersom man normalt har två föredragningar per månad. Två veckor tid att förbereda nya ärenden och samtidigt slutföra tidigare avgöranden. Arbetsdagarna upprepas enligt samma schema: föredraganden bereder nya ärenden, fördjupar sig i materialet och handlingarna, utför skrivarbete och efterarbeten för redan fattade beslut och deltar i sammanträden.

Förutom kännedom om rättssystemet och speciallagstiftningen inom det egna området behöver föredraganden goda kunskaper i finska, förmåga att i skrift uttrycka sig klart och sammanfattat samt att ur ofta stora mängder handlingar igenkänna relevanta fakta.

Det här arbetet är väldigt självstyrande. Man måste kunna leda sig själv, organisera och prioritera. Trots att föredragandena arbetar självständigt i hög grad behövs också samarbetsförmåga eftersom vi arbetar intensivt tillsammans med domarna, notarierna och avdelningskansliet.

Notariens arbetsbild är omfattande och till den hör att förbereda de rättskipningsärenden som inkommer till HFD, skriftlig kommunikation och kundbetjäning. Notarierna granskar ärendets uppgifter i registraturen, undersöker processförutsättningarna och räknar att besvären har inlämnats inom utsatt tid. De kontrollerar också om det i ett ärende som har anhängiggjorts finns något som ska åtgärdas brådskande. Notarierna beställer behövliga handlingar och handhar det eventuella hörandet av parterna det vill säga tar emot utlåtandena och svaromålen. Notarierna samarbetar därför mycket med föredragandena när ärendena anhängiggörs och under handläggningen. Vidare svarar de på samtal från kunderna och på samtal som gäller andra förfrågningar gällande anhängiga ärenden. Notarierna vikarierar också i registratorskontoret vid behov.

En notarie måste vara aktiv och kunna ta initiativ och vid behov utan tvekan be om råd. Oberoende av den vida skalan olika ärenden som ska behandlas är varje ärende som inkommer lika viktigt. Notarien ska vara noggrann oberoende av hurudant ärendet är.

Arbetet är ändå i stor utsträckning samarbete och det är inte meningen att man ensam blir och undrar över saker man inte förstår. Notarierna har aktivt kontakt med varandra via möten varje vecka och också föredragandena hjälper enligt bästa förmåga.

Till sekreterernas arbetsuppgifter hör att registrera inkomna handlingar och skicka dem vidare till rätt avdelning och person. Ärendena behandlas i den ordning de kommer in vilket betyder att arbetsdagarna varierar mycket. I en vanlig arbetsdag ingår till exempel att förmedla epostmeddelanden och skriftlig post till avdelningarna, följa med inkommande handlingar i det elektroniska ärendehanteringssystemet och ta emot telefonsamtal.

Via sekreterarnas arbetsbord passerar en mängd olika ärendekategorier, vilket förutsätter en förmåga att självständigt lösa problem och kapacitet att förstå omfattande helheter så att handlingarna hittarna till rätt ärende. Man måste kunna känna igen handlingar i olika form och gruppera dem eftersom så gott som alla handlingar införs i det elektroniska ärendehanteringssystemet, varifrån rättskipningspersonalen sedan hittar dem.

Avdelningssekreterarens arbete inbegriper uppgifter som stöder rättskipningen och hänför sig till expediering, utdelning till parterna och publicering av besluten. Beslutets omfattning och antalet parter påverkar hur stort arbete behandlingen av beslutet kräver av avdelningssekreterarna. Expedieringen tar den största tiden. I expedieringen anger avdelningssekreteraren ett beslutsdatum för beslutet och granskar bland annat att beslutet har alla erforderliga underteckningar och att inga korrigeringar eller kommentarer blivit kvar i texten. Avdelningssekreteraren kontrollerar också att beslutstexten uppfyller kraven på tillgänglighet.

Beslut som kräver översättning skickar avdelningssekreteraren till en översättningsbyrå. Avdelningssekreteraren säkerställer också att de i HFD som handhar kopiebeställningar får vetskap om vilka beställningar som gjorts. Till avdelningssekreterarens uppgifter hör också säkra att beslutet skickas till alla parter. Vidare hör till uppgifterna att mata in de beslut som publiceras på hemsidan och att samla alla rättegångshandlingar för arkivering och vid behov returnera handlingar till myndigheterna. Till avdelningssekreterarens uppgifter hör också textbehandling och utbetalning av rättegångsbiträdenas arvoden.

Arbetsbilden inom personaladministrationen är väldigt omfattande. Personaladministrationen är olika byggd i olika organisationer men människorna utgör oberoende kärnan i arbetet. I de statliga myndigheterna försöker man organisera personaladministrationen på ett liknande sätt. Till Ravajas uppgifter hör bland annat att följa med personalresurserna, stöda förmän och personal, kundbetjäning och samarbete med olika intressentgrupper. Trots att ingen dag är den andra lik för HFD:s personalsakkunniga innefattar en vanlig arbetsdag till exempel behandling av sjukfrånvaron och årssemestrar samt arbetshälsovård. Flera rekryteringar kan pågå samtidigt och kräva beredning.

Brytningar i arbetslivet påverkar väsentligt de personalsakkunnigas arbete. Eftersom sättet att göra arbetet ständigt förändras krävs av dem som jobbar med personaladministration framför allt beredskap för förändringar, vilja att lära sig nytt och utveckla sig själv, ett innovativt grepp och intresse för nya arbetsmetoder.

Arbetsbild som dataadministrationsplanerare fördelar sig grovt taget i tre delar: ict-stöd för personalen och utbildning i datatekniska frågor, underhåll av bland annat maskiner, koder, användarrättigheter och dataprogram samt olika utvecklingsuppgifter och projekt. I det sistnämnda ingår arbetsgrupper såväl inom HFD som utanför huset.

Arbetsbeskrivning är verkligen omfattande och varje arbetsdag olik den förra. Arbetsuppgifterna varierar från att byta batterier i en mus till att utveckla dataprogram. I allmänhet ingår åtminstone ict-stöd för personalen och möten i arbetsdagen. Lugnare dagar kan man utarbeta bruksanvisningar och meddelanden om uppdateringar eller ordna i maskinförrådet.

Som dataadministrationsplanerare förutsätts Tuominen ofta lösa problem som saknar färdiga svar eller reparationssätt. Att lösa problemen kräver bland annat planmässighet, skapande- och samarbetsförmåga.

Till vaktmästarens viktigaste uppgifter hör att svara för ordningen och säkerheten i HFD:s utrymmen och att hjälpa människor på olika sätt bland annat genom att dela ut tjänstepost och sköta tjänsteförsändelser.

Vilket problem här i fastigheten eller HFD:s utrymmen som än uppstår frågas alltid vaktmästaren först om hjälp. De kontrollerar om de kan göra något åt saken eller dirigerar folk till rätt instans som kan hjälpa.

Vaktmästarens arbetsdagar kan vara mycket varierande. Till de dagliga arbetsuppgifterna hör till exempel postutdelningen, en kontroll av utrymmenas allmänna skick och att åtgärda eventuella brister. Arbetsdagen kan också innehålla mottagande av gäster, transportuppdrag och att vikariera väktaren i HFD.

Vaktmästaren får helst vara positiv, lättillgänglig, kundorienterad, kunna samarbeta och lösa problem.