Handläggningens skeden

Sidans innehåll

1. Anhängiggörande

Högsta förvaltningsdomstolens registratorskansli registrerar en inlämnad besvärsskrift i det elektroniska ärendehanteringssystemet.

2. Förberedelse och beredning

Avdelningskansliet handhar förberedelsen av ett ärende som har blivit anhängigt och bistår rättskipningspersonalen med processlednings- och övriga handläggningsåtgärder. Avdelningskansliet kontrollerar de inkomna handlingarna och notarien begär också in utredningar, tilläggsmotiveringar och preciseringar av ändringssökanden och den myndighet som har fattat det underliggande beslutet.

Efter förberedelsen överförs ärendet till den föredragande som enligt högsta förvaltningsdomstolens arbetsfördelning ansvarar för ärendets beredning.

När ett mål har tilldelats föredraganden, bedömer hen utan dröjsmål hur brådskande målet är samt hurudana handläggnings- och beredningsåtgärder som behövs. Föredraganden utreder förutom fakta i ärendet även centrala rättskällor som till exempel nationell lagstiftning och dess förarbeten (lagberedningsmaterialet), eventuella tillämpliga EU-rättsliga bestämmelser och internationella avtal, rättspraxis och ställningstaganden i juridisk litteratur.

Föredraganden utarbetar efter att ha fördjupat sig i ärendet sitt skriftliga motiverade förslag till hur ärendet ska avgöras eller till andra åtgärder. Ärendet avgörs efter föredragning vid sammanträde av en beslutssammansättning som består av ledamöter och föredraganden.

3. Sammanträde

Föredraganden delar före sammanträdet till beslutssammansättningen ut en lista över de ärenden som föredras under sammanträdet.

Beslutssammansättningen är det kollegium som består av de ledamöter som ingår i sammanträdet och av föredraganden. Sammanträdets ordförande är presidenten, avdelningens ordförande eller det till tjänsteåren äldsta justitierådet. Den granskande ledamoten fördjupar sig i detalj med rättegångsmaterialet och föredragandens beslutsutkast före sammanträdet. Ledamöterna i högsta förvaltningsdomstolen verkar turvis som granskande ledamot.

Den granskande ledamoten yttrar sig först av ledamöterna efter att föredraganden har föredragit ärendet vid sammanträdet. Efter föredragningen överlägger sammansättningen och ledamöterna uttalar sig i tjänsteåldersordning så att ordföranden uttalar sin ståndpunkt sist.

Vid behov förrättas omröstning. Ifall ärendet avgörs efter omröstning eller föredraganden anmäler skiljaktig mening, fogas röstningsanförandet eller föredragandens skiljaktiga mening till beslutet som bilaga. Med röstningsanförande avses ett utlåtande av en eller flera ledamöter med vilket man avviker från majoritetens åsikt. Skiljaktig mening är föredragandens från beslutssammansättningens åsikt skiljaktiga mening. En anteckning om omröstning och föredragandens skiljaktiga mening görs i beslutet.

Handläggningen av besvärstillståndsansökningar

Den största delen av de ärenden som anhängiggörs i högsta förvaltningsdomstolen förutsätter en ansökan om besvärstillstånd. Högsta förvaltningsdomstolen behandlar alla ansökningar om besvärstillstånd grundligt och bedömer om de i lagen föreskrivna grunderna för att bevilja besvärstillstånd uppfylls.

Besvärstillståndsärenden avgörs i en sammansättning med två eller tre ledamöter. Sammansättningen fattar vid sammanträde utgående från all utredning som erhållits i ärendet beslut om huruvida besvärstillstånd ska beviljas och avgörande ges i sak.

En besvärstillståndsansökan kan avgöras utan att parterna skriftligen har hörts i de fall besvärstillstånd inte beviljas.

Sammansättningen kan besluta att parterna i ärendet ska höras innan ansökan om besvärstillstånd avgörs. Hörandet innebär att högsta förvaltningsdomstolen ber den myndighet som fattat beslutet avge en utsaga eller förklaring och därefter bes parterna inkomma med svar eller genmäle.

Det att högsta förvaltningsdomstolen hör parterna när den avgör besvärstillståndsansökan innebär inte automatiskt att besvärstillstånd beviljas. Efter hörandet antingen beviljas eller avslås ansökan om besvärstillstånd.

Ett ärende där besvärstillstånd beviljas och ett avgörande ges i sak överförs alltid till behandling i en sammansättning med fem ledamöter.

Om besvärstillstånd inte beviljas, ger HFD alltid ett beslut om att ansökan avslås. I fråga om beslut som gäller besvärstillstånd kan beslutsskälen anges så att enbart de tillämpade bestämmelserna uppges, om inte ärendet på grund av sin natur kräver att skälen anges på något annat sätt.

Om besvärstillstånd inte beviljas, avslutas ärendets handläggning i högsta förvaltningsdomstolen utan att högsta förvaltningsdomstolen avgör det ärende som besvären gäller. Förvaltningsdomstolens beslut i ärendet vinner laga kraft.

Om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd avgörs det ärende som besvären gäller oftast vid samma sammanträde där besvärstillståndet beviljas. Endast i undantagsfall beviljas besvärstillstånd med ett separat beslut innan högsta förvaltningsdomstolen avgör huvudsaken. Detta har förekommit närmast i omfattande planläggningsärenden.

Ärenden som inte förutsätter besvärstillstånd

De ärenden där inget besvärstillstånd krävs (så kallade direkta besvär) förbereds i avdelningskansliet så att parterna hörs innan ärendet delas åt en föredragande för beredning. Ett ärende får avgöras utan att en part ges tillfälle att bli hörd, om besvären omedelbart avvisas eller de är uppenbart ogrundade eller om hörande annars inte krävs för att trygga en rättvis rättegång.

I övrigt bereds ärendena på samma sätt som besvärstillståndsärendena. Föredraganden utarbetar ett motiverat förslag till hur ärendet ska avgöras och ärendet avgörs vid sammanträde. Dessa ärenden behandlas alltid i en sammansättning med fem ledamöter.

Verkställighetsförbud eller avbrytande av verkställigheten

Besvär hos högsta förvaltningsdomstolen utgör i regel inte ett hinder för verkställighet av beslutet i ett sådant ärende där det behövs besvärstillstånd. Under den tid ett besvärsärende är anhängigt kan högsta förvaltningsdomstolen förbjuda att beslutet verkställs, förordna att verkställigheten ska avbrytas eller förordna om något annat som gäller verkställigheten av beslutet. Ett sådant förordnande som avser verkställigheten kan också gälla en del av beslutet.

En begäran om verkställighetsförbud eller något annat interimistiskt beslut ska specificeras och motiveras i besvären eller i en separat ansökan.

Om huvudsaken handläggs i högsta förvaltningsdomstolen ska begäran lämnas in till högsta förvaltningsdomstolens registratorskontor.

Om högsta förvaltningsdomstolen meddelar verkställighetsförbud sänds ett handläggningsbeslut om detta till ändringssökanden. Högsta förvaltningsdomstolen skickar därutöver behövliga avskrifter av handläggningsbeslutet till verkställighets- och registermyndigheterna.

Om verkställigheten inte förbjuds ges i regel inget separat handläggningsbeslut.

Beslutssammansättningar

Rättskipningsärendena handläggs och avgörs i högsta förvaltningsdomstolen av en beslutssammansättning bestående av domare och föredraganden vid sammanträde eller plenum. I högsta förvaltningsdomstolen kan ärenden behandlas i olika sammansättningar där förutom föredraganden ingår olika antal ledamöter.

  • Beslut om att avslå ansökan om besvärstillstånd kan fattas i en sammansättning med tre ledamöter och föredraganden.
  • I en sammansättning med tre ledamöter kan ett ärende avvisas utan prövning och extraordinära besvär avgöras. 
  • En sammansättning med två ledamöter kan avslå en ansökan om besvärstillstånd i ett ärende som gäller internationellt skydd (asyl).
  • Ett yrkande om att verkställigheten förbjuds eller avbryts kan avgöras av en sammansättning med en domare.
  • I en sammansättning med fem ledamöter kan besvärstillstånd avslås eller beviljas och besvären avgöras.
  • Ett rättskipningsärende som är av vidsträckt eller principiell betydelse kan avgöras vid ett fulltaligt avdelningssammanträde (avdelningsplenum) eller i undantagsfall i en sammansättning med samtliga domare, det vill säga i plenum.
  • Vissa miljöskyddsärenden och vattenhushållningsärenden avgörs i en sammansättning med ytterligare två miljösakkunnigråd och patentärenden med två överingenjörsråd.

5. Beslut

Beslut i rättskipningsärenden fattas vid sammanträde efter att ärendet föredragits och överläggning ägt rum.

Ett på förhand utarbetat beslutsförslag kan godkännas och beslutet undertecknas vid sammanträdet. I annat fall utarbetar föredraganden utgående från överläggningen vid sammanträdet ett beslutsförslag för granskning. Vid behov hålls ny beslutsöverläggning i målet där man främst koncentrerar sig på att precisera beslutsskälen.

Beslutet undertecknas av föredraganden och de ledamöter som har deltagit i avgörandet.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut är slutligt och går inte att överklaga hos någon annan domstol. Under vissa förutsättningar kan högsta förvaltningsdomstolen på ansökan återbryta ett beslut som vunnit laga kraft.

Beslutets uppbyggnad

I högsta förvaltningsdomstolens beslut meddelas hur ärendet har avgjorts och skälen till avgörandet (beslutsskälen).

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande skrivs i början av beslutet. Först uttalar man sig om de yrkanden som inte prövas. Därefter följer handläggningsbeslut gällande en begäran om förhandsavgörande, muntlig behandling eller syneförrättning. Efter dessa följer avgörandet i huvudsaken och till sist uttalanden om ersättning för rättegångskostnaderna och yrkanden som gäller verkställigheten.

Till följande redogörs kortfattat med högsta förvaltningsdomstolens ord för ärendets bakgrund och parternas yrkanden. Sedan följer beslutsskälen uppdelade i frågeställningen, tillämpade rättsregler, rättslig bedömning och slutsatser.

Ur beslutsskälen framgår vilka lagrum som har tillämpats samt vilka fakta och utredningar som har påverkat beslutet och vilken rättslig slutledning beslutet grundar sig på.

Ett beslut som publiceras som prejudikat innehåller ytterligare uppslagsord, ett kort referat och de tillämpade rättsreglerna. I referatet ingår den rättsfråga som ligger till grund för publiceringen samt vid behov klarläggande information om ärendet och om skälen till avgörandet.

Med uppslagsorden beskrivs rättsfallet rubrikmässigt så att användaren utgående från uppslagsorden kan dra allmänna slutsatser om målets innehåll. Uppslagsorden skrivs i ordning från överordnade begrepp till detaljer.

Beslutens slutresultat

Nedan listas exempel på slutresultaten i högsta förvaltningsdomstolens avgöranden i sak. I dessa fall har besvärstillstånd beviljats och högsta förvaltningsdomstolen har prövat besvären över den lägre domstolens beslut.

Förteckningen är inte uttömmande utan ger en uppfattning om de vanligaste slutresultaten.

  • Besvären avslås. Ej ändring.
    • Högsta förvaltningsdomstolen ändrar inte förvaltnings- eller marknadsdomstolens beslut.
  • Besvären avslås. Slutresultatet i beslutet ändras inte.
    • Högsta förvaltningsdomstolen ändrar inte slutresultatet i förvaltnings- eller marknadsdomstolens beslut men ändrar motiveringarna.
  • Ändras.
    • Högsta förvaltningsdomstolen ändrar förvaltnings- eller marknadsdomstolens eller myndighetens beslut på något sätt.
  • Upphävs.
    • Innebär oftast att förvaltningsdomstolens eller marknadsdomstolens beslut upphävs och myndighetens beslut sätts i kraft. Hägsta förvaltningsdomstolen kan också upphäva även myndighetens beslut.
  • Upphävs och återförsänds.
    • Högsta förvaltningsdomstolen upphäver förvaltnings- eller marknadsdomstolens och myndighetens beslut och återförsänder ärendet tillbaka till myndigheten för ny handläggning. I vissa fall kan ärendet återförsändas till förvaltningsdomstolen eller marknadsdomstolen för ny handläggning.
  • Besvären avvisas (utan prövning).
    • Högsta förvaltningsdomstolen prövar inte besvären eftersom de lämnats in för sent eller för att ändringssökanden inte har besvärsrätt eller för att ärendet inte enligt lagen går att överklaga.
  • Besvären avskrivs.
    • Att ärendet avskrivs betyder oftast att ändringssökanden har återtagit sina besvär.  

6. Delgivning av beslutet och annan utdelning

Högsta förvaltningsdomstolens beslut meddelas alltid i skriftlig form.

Beslutet delges parterna utan dröjsmål efter att det har meddelats. Som beslutsdatum antecknas det datum när expeditionen blir tillgänglig för parterna.

Avdelningskansliet ombesörjer delgivningen av beslut och övriga handlingar.

Avdelningssekreteraren sänder beslutet till ändringssökandena och en avskrift av beslutet till de övriga parterna. Beslutet skickas till den adress parterna har uppgett antingen via e-tjänsten, med e-post eller per post.

Publicering av beslut på webbplatsen och i Finlex

En liten del av högsta förvaltningsdomstolens beslut publiceras på domstolens webbplats och i Finlex. Beslut om publicering fattas av den sammansättning som har avgjort ärendet.

Som prejudikat kan publiceras ett beslut som har fattats i en sammansättning med minst fem ledamöter och som har betydelse för lagtillämpningen i andra likadana fall eller som annars är av allmän betydelse.

Sammansättningen kan också besluta att som ett annat beslut än ett prejudikat publicera ett avgörande som bedöms vara av samhälleligt eller allmänt intresse.

Ett beslut som ska publiceras på webbplatsen sänds till parterna klockan 8 på beslutsdagen och publiceras klockan 9 på webbplatsen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelar i regel inte på förhand vilken dag besluten meddelas.

I Finlex kan du läsa alla högsta förvaltningsdomstolens publicerade beslut.