Personal

Presidenten leder högsta förvaltningsdomstolens verksamhet. Domare i högsta förvaltningsdomstolen är presidenten och justitieråden eller ledamöterna. Ytterligare finns vid HFD sakkunnigledamöter i bisyssla. Kanslichefen leder högsta förvaltningsdomstolens kansli. Föredragande vid högsta förvaltningsdomstolen är kanslichefen, referendarieråd och justitiesekreterare. Vid högsta förvaltningsdomstolen finns även administrativ personal.  

Presidenten

Presidenten i högsta förvaltningsdomstolen leder högsta förvaltningsdomstolens verksamhet och svarar för dess resultat. Presidenten är ordförande i plenum och kanslisession. Presidenten deltar även i avgörandet av enskilda rättskipningsärenden och är då sammanträdets ordförande. Presidenten är administrativ chef för ledamöterna och kanslichefen.

Vid förhinder för presidenten sköts hens uppgifter av presidentens ställföreträdare, som plenum utser för högst tre år åt gången. Om även ställföreträdaren har förhinder, sköts presidentens uppgifter av den till tjänsteåren äldsta ledamot som är i tjänst.

Utnämning av presidenten

Innan tjänsten som president vid högsta förvaltningsdomstolen tillsätts, ledigförklaras tjänsten.
Kungörelsen publiceras bland annat på högsta förvaltningsdomstolens webbplats och i rikstidningarna.

De sökande som utgående från ansökningshandlingarna är mest beaktansvärda kallas till intervju. Intervjun sker i plenum där ledamöterna bedömer de sökande. Ansökningsprocessen leds av den till tjänsteåren äldsta ledamoten. Plenum framför sin åsikt om vem som ska utnämnas till justitieministern.

Republikens president utnämner presidenten vid högsta förvaltningsdomstolen. Presidenten utnämns till en ordinarie tjänst.  Bestämmelser som gäller den allmänna avgångsåldern för presidenten och tjänsteförhållandets upphörande finns i statstjänstemannalagen (35 §).

Bestämmelser om utnämning av och behörighetsvillkor för presidenten vid högsta förvaltningsdomstolen finns i domstolslagen 10 och 11.

Ledamöterna eller justitieråden

Högsta förvaltningsdomstolens ledamöter kallas justitieråd. Ledamöterna verkar som domare. Enligt lagen består högsta förvaltningsdomstolen utöver presidenten av minst 15 justitieråd som övriga ledamöter. För tillfället har högsta förvaltningsdomstolen 22 ledamöter i tjänst förutom presidenten. I högsta förvaltningsdomstolen deltar ledamöterna på avdelningarna i handläggningen av alla rättskipningsärenden enligt avdelningsindelning och sessionsplan.

Högsta förvaltningsdomstolens ledamöter deltar även i Domstolsverkets direktions, domarförslagsnämndens och domarutbildningsnämndens arbete. Ledamöterna kan också kallas att höras av riksdagens olika utskott i ärenden som gäller lagberedning.

Val av ledamöter

Innan en tjänst som ledamot vid högsta förvaltningsdomstolen tillsätts, ledigförklaras tjänsten. Kungörelsen publiceras bland annat på högsta förvaltningsdomstolens webbplats och i rikstidningarna.

De sökande som utgående från ansökningshandlingarna är mest beaktansvärda kallas till intervju om de inte redan tidigare har intervjuats i HFD i samband med en tjänsteansökan. De sökande intervjuas av presidenten och de ledamöter som bestämts till uppgiften. Intervjun kan även göras i högsta förvaltningsdomstolens kanslisession och vid behov i plenum.

Plenum gör en motiverad framställning till utnämning av en ledamot vid högsta förvaltningsdomstolen. Framställningen lämnas till statsrådet för föredragning för republikens president som utnämner ledamöterna vid högsta förvaltningsdomstolen. Ledamöterna utnämns till ordinarie tjänst. Utnämningen av ledamöter för viss tid sker på motsvarande sätt.

Om utnämningen av och om behörighetsvillkoren för domarna i högsta förvaltningsdomstolen föreskrivs i domstolslagen kapitel 10 och 11.

Om rätten att kvarstå i tjänsten, vilken garanterar domarnas oavhängighet, föreskrivs i grundlagen (103 §) och i domstolslagen (kap. 16). Bestämmelser som gäller den allmänna avgångsåldern för tjänstemän och tjänsteförhållandets upphörande och som tillämpas på domare finns i 35 § i statstjänstemannalagen.

Sakkunnigledamöter det vill säga sakkunnigråd

Vid högsta förvaltningsdomstolen verkar för tillfället fyra överingenjörsråd i bisyssla och åtta miljösakkunnigråd i bisyssla. Vid högsta förvaltningsdomstolen deltar två miljösakkunnigråd i behandlingen av vissa miljöskydds- och vattenärenden. Vid behandlingen av mål eller ärenden som gäller patent, nyttighetsmodellrätt eller kretsmönster för integrerade kretsar deltar två överingenjörsråd. Sakkunnigledamöterna har en ställning som oberoende domare.

Republikens president förordnar sakkunnigledamöterna vid högsta förvaltningsdomstolen för en mandattid på fem år i sänder, dock högst till dess att sakkunnigledamoten uppnår den avgångsålder som föreskrivs för domare. Sakkunnigledamöterna utnämns enligt samma förfarande som ledamöterna.

Om behörighetsvillkoren för sakkunnigledamöterna vid högsta förvaltningsdomstolen föreskrivs i domstolslagen (17 kap. 9 §).

Kanslichefen

Kanslichefen ser som presidentens närmaste medarbetare till att högsta förvaltningsdomstolens verksamhet löper på behörigt sätt. Till kanslichefens centrala uppgifter hör att svara för högsta förvaltningsdomstolens administration.

Ansvarsområdena i högsta förvaltningsdomstolens kansli är avdelningskansliet, förvaltningskansliet och vid behov andra ansvarsområden inom kansliet.

I plenum, i kanslisession och för presidenten föredras administrativa ärenden av kanslichefen eller någon annan tjänsteman som presidenten förordnat. Kanslichefen avgör utan föredragning de ärenden som hör till kanslichefens befogenheter.

Kanslichefen är chef för de högsta tjänstemännen i kansliet och administrativ chef för föredragandena i högsta förvaltningsdomstolen. Biträdande kanslichefen är ställföreträdare för kanslichefen.

Kanslichefen utnämns av plenum. För närvarande är Jenny Rebold högsta förvaltningsdomstolens kanslichef.

Om kanslichefens behörighetsvillkor föreskrivs i domstolslagen (19 kap. 5 §).

Föredragandena

Föredragande vid högsta förvaltningsdomstolen är referendarieråd och justitiesekreterare. Föredragandena bereder rättskipningsärendena för avgörande av högsta förvaltningsdomstolen och föredrar dem för beslutssammansättningen vid sammanträde. Även kanslichefen kan föredra enskilda rättskipningsärenden.

Vid högsta förvaltningsdomstolen arbetar omkring 35 föredragande.

Föredragandena utnämns av plenum i högsta förvaltningsdomstolen. På föredragandenas behörighetsvillkor och utnämningsgrunder tillämpas vad som i domstolslagen föreskrivs om domares behörighetsvillkor och utnämningsgrunder. (Domstolslagen kapitel 10 och 11)

Vad som i 103 § i grundlagen föreskrivs om domares rätt att kvarstå i tjänsten och domartjänster tillämpas även på föredragandena vid högsta förvaltningsdomstolen och tjänsterna som föredragande.

Bekanta dig med föredragandena i högsta förvaltningsdomstolen.

Annan personal

Högsta förvaltningsdomstolen har även administrativ personal som stöder rättskipningsverksamheten. Avdelningskansliet ombesörjer förberedningen av rättskipningsärenden och delgivningen av beslut och förvaltningskansliet ombesörjer administrativa uppgifter. Kanslipersonalen består av ca 45 personer.

Avdelningskansliet ser till att de inkomna ärendena kan beredas för föredragning vid sammanträde, granskar de handlingar som inkommer i ärendet och ser till att anteckningarna i diariet är korrekta. Avdelningskansliet ombesörjer delgivningen av beslut och andra handlingar och bistår rättskipningspersonalen i processledningsåtgärder och övriga handläggningsåtgärder och i avdelningens övriga verksamhet.

Förvaltningskansliet ombesörjer uppgifter kring personal-, ekonomi- och dataadministration, information, kommunikation och expedition.

Presidenten vid högsta förvaltningsdomstolen utnämner biträdande kanslichefen, chefen för informationstjänsten och kommunikationschefen. Kanslichefen utnämner kansliets tjänstemän om de inte utnämns i kanslisession eller av presidenten.

Om behörighetsvillkoren för personalen vid högsta förvaltningsdomstolen föreskrivs i HFD:s arbetsordning (36 §).