Frågor och svar

Högsta förvaltningsdomstolen kan inte på förhand ta ställning till när besvärstiden utgår. I den anvisning om att söka ändring (besvärsanvisning) som har bifogats förvaltningsdomstolens beslut berättas inom vilken tid ändring ska sökas.

Läs noggrant den besvärsanvisning som har fogats till förvaltningsdomstolens beslut och följ anvisningarna. Huvuddragen i ändringssökandet beskrivs på högsta förvaltningsdomstolens webbplats.

Besvärstillståndsansökan och besvären ska lämnas in samtidigt hos högsta förvaltningsdomstolen inom den i besvärsanvisningen utsatta tiden.

Du behöver inte anlita ett ombud eller biträde för att sköta ärenden i högsta förvaltningsdomstolen, utan du kan själv skriva din ansökan om besvärstillstånd och dina besvär. I ett ärende som gäller återbrytande av ett beslut som har vunnit laga kraft måste du däremot anlita en advokat, ett offentligt rättsbiträde eller ett i lagen om rättegångsbiträden med tillstånd avsett rättegångsombud.

Det är inte möjligt att avvika från den utsatta tiden att söka ändring.

Ärenden där besvärstillstånd inte beviljas avgörs i snitt inom sex månader. I ett ärende där besvärstillstånd beviljas är handläggningstiden i medeltal omkring ett år. I praktiken varierar handläggningstiden från fall till fall.

I flera lagar finns bestämmelser om att ärendet ska handläggas skyndsamt i besvärsinstansen. Högsta förvaltningsdomstolen beaktar de krav på skyndsam handläggning som grundar sig på lag i sin handläggning av ärenden. Ärendets handläggning kan inte i sig påskyndas på begäran av parterna i rättegången.

Ärendets handläggningstid påverkas avgörande av om parterna i ärendet hörs utgående från besvärstillståndsansökan och av om besvärstillstånd beviljas i ärendet. Handläggningstiden påverkas ytterligare av ärendets art, som dess omfattning och rättsliga svårighetsgrad, en stor mängd parter som ska höras, eventuella kopplingar till andra anhängiga mål, arbetssituationen inom ärendegruppen och i högsta förvaltningsdomstolen i allmänhet, samt, om det handlar om ett mål som ska handläggas skyndsamt enligt lag. Därför är det inte möjligt att uppge en exakt tidtabell för handläggningen.

Det finns ingen lagstadgad skyldighet för domstolen att meddela tidpunkten för sina beslut. Inte ens parterna i rättegången har med stöd av lag rätt att på förhand få veta vilken dag beslutet i deras eget ärende meddelas. I ett förvaltningsprocessärende är det möjligt att lämna in tilläggsutredning under hela den tid ärendet är anhängigt. Tilläggsutredning som lämnas in kan förutsätta tilläggsåtgärder, varför det inte är möjligt att på förhand meddela exakt tidpunkt för när beslutet meddelas.

Rättegången och hörandena sker i högsta förvaltningsdomstolen skriftligt. Domstolens och domarnas oavhängighet förutsätter att parterna inte kan träffa dem separat. Därför är det inte möjligt att träffa rättskipningspersonalen personligen.

Förvaltningsdomstolens överläggning det vill säga domstolens session sker utan parternas och allmänhetens närvaro. Med överläggning avses förhandlingen under domstolens session och den eventuella övriga diskussion i anslutning till beslutsprövningen som sker före eller efter sessionen. Förhandlingarnas innehåll är sekretessbelagda. Sekretesstiden är 80 år från det att ärendet blivit anhängigt vid domstolen.

Rättegångsavgiften tas ut som ersättning för att ärendet har handlagts och för de åtgärder som vidtagits i domstolen. Rättegångsavgiften tas ut också när högsta förvaltningsdomstolen inte beviljar besvärstillstånd. Rättegångsavgiften är lika till beloppet oberoende av om det är frågan om ett besvärstillståndsärende, besvär eller extraordinära rättsmedel.

Man kan inte jämföra ett avslag på ansökan om besvärstillstånd med att besvären avslås. När högsta förvaltningsdomstolen inte beviljar besvärstillstånd utan avslår ansökan, går ärendet inte över huvud taget vidare till en prövning av besvären. I dessa fall ger högsta förvaltningsdomstolen inget avgörande med anledning av besvären, utan fattar endast beslut om att det inte i ärendet finns förutsättningar att bevilja besvärstillstånd. I de fall högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd, prövar domstolen besvären och avgör ärendet. I sitt beslut kan högsta förvaltningsdomstolen antingen godkänna eller avslå besvären. Den lägre domstolens eller myndighetens beslut kan lämnas i kraft, ändras helt eller delvis, eller upphävas.

Enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden kan i fråga om beslut som gäller besvärstillstånd skälen anges så att enbart de tillämpade bestämmelserna uppges, om inte ärendet på grund av sin natur kräver att skälen anges på något annat. Möjligheten att inte skriva omfattande skäl till beslutet möjliggör en skyndsam handläggning av ärendena. Trots detta begrundas ärendet noggrant utgående från föredragandens promemoria under domstolens session.

I högsta förvaltningsdomstolen avgörs frågan om att bevilja besvärstillstånd nästan utan undantag samtidigt som beslutet ges i huvudsaken. Det här beror bland annat på förvaltningsrättskipningens struktur: det finns två domstolsinstanser (förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen), medan domstolsinstanserna i de allmänna domstolarna är tre. Också grunderna för att bevilja besvärstillstånd enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden avviker från dem i rättegångsbalken.

I högsta förvaltningsdomstolen kan bedömningen av om det finns förutsättningar att i ärendet bevilja besvärstillstånd förutsätta att parterna hörs och fakta utreds. Efter att ärendet blivit anhängigt behandlas det först i en sammansättning med tre domare och en föredragande. Ifall man anser att förutsättningar för att bevilja besvärstillstånd kan finnas, hörs parterna varefter ärendet överförs till en sammansättning med fem domare och en föredragande för avgörande. I detta skede avgörs frågan om att bevilja besvärstillstånd samtidigt som ärendet avgörs.

Varken högsta förvaltningsdomstolen eller någon annan domstol förklarar i efterskott sina beslut eller framför kompletterande skäl till dem. Ur högsta förvaltningsdomstolens beslut framgår alla de skäl med vilka ärendet har avgjorts.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut är slutliga och går inte att överklaga.

Högsta förvaltningsdomstolen avgör årligen omkring 4 000 ärenden. Den största delen av avgörandena är avslag på besvärstillståndsansökningar (ca 80 %). Det är inte möjligt att publicera alla beslut på webbplatsen trots att de i regel är offentliga. Beslutssammansättningen fattar beslutet om att publicera ett ärende. Publiceringen är beroende av förutom det enskilda beslutets samhälleliga eller övriga intresse (annat beslut) framför allt beslutets rättsliga betydelse (prejudikat). Högsta förvaltningsdomstolen publicerar årligen omkring 150 beslut på sin webbplats.

Det är inte möjligt att överklaga högsta förvaltningsdomstolens beslut till EU-domstolen eller till Europeiska människorättsdomstolen. Varken EU-domstolen eller Europeiska människorättsdomstolen kan ändra eller upphäva en nationell domstols beslut eftersom de inte är besvärsinstanser.

EU-domstolen (EUD) avgör i enskilda fall hur EU:s lagstiftning ska tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater. En privatperson eller ett företag kan väcka talan i EU-domstolen endast över EU-institutionernas handlingar som direkt påverkar den ifrågavarande personen eller företaget i fråga.

Europeiska människorättsdomstolen (EMD) avgör i enskilda fall om den europeiska människorättskonventionen har följts. Till EMD kan enskilda personer, grupper eller medborgarorganisationer klaga när de anser att deras rättigheter enligt människorättskonventionen har kränkts. I EMD är parterna alltid staten och klaganden.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut vinner laga kraft samma dag de meddelas.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) handlägger överklaganden över förvaltningsbeslut som myndigheter har fattat. Om processen i högsta förvaltningsdomstolen föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Högsta domstolen (HD) handlägger civil- och brottmål. Om processen i högsta domstolen föreskrivs i rättegångsbalken.

Förfrågningar som gäller anhängiga och avgjorda ärenden ska riktas till högsta förvaltningsdomstolens registratorskontor.

Domstolarna är självständiga i ärenden som gäller rättskipning. De högsta laglighetsövervakarna (riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern i statsrådet) övervakar att domstolarna i sin verksamhet iakttar lagen och uppfyller sina skyldigheter. Laglighetsövervakarna kan ändå inte i sin uppgift befatta sig med den domsmakt som enligt lag hör till en oavhängig domstol.

Högsta förvaltningsdomstolen har inte behörighet att övervaka verkställigheten av sina beslut. Detta baserar sig på maktens tredelning där riksdagen stiftar lagarna (lagstiftningsmakten), statsrådet verkställer dem (verkställande makten) och oavhängiga domstolar i enskilda ärenden avgör om man i ärendet har iakttagit lagen (dömande makten).

Högsta förvaltningsdomstolens rättegångshandlingar är offentliga ifall de inte enligt lagen är sekretessbelagda.

Handlingarna kan beställas från högsta förvaltningsdomstolens registratorskontor.

Högsta förvaltningsdomstolen behandlar personuppgifter i enlighet med bestämmelserna i gällande lagstiftning. Närmare information hittar du under Dataskydd.