HFD gav för första gången sin tolkning av de nuvarande bestämmelserna om skatteförhöjning
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) tog för första gången ställning till tolkningen av de nuvarande bestämmelserna om skatteförhöjning i två prejudikat HFD 2024:93 och HFD 2024:94 som meddelades idag. I det ena av ärendena borttogs skatteförhöjningen helt. I det andra nedsattes skatteförhöjningens belopp.
Avgörandet att nedsätta skatteförhöjningen tillkom efter omröstning. Justitierådet som var i minoritet skulle också i detta fall ha avlyft skatteförhöjningen i sin helhet.
Förutom de två publicerade besluten meddelade HFD fem andra avgöranden gällande samma tema. I fyra av dem nedsattes skatteförhöjningen i huvudsak med samma motivering som i det publicerade beslutet HFD 2024:94. I ett ärende beviljade HFD inte besvärstillstånd och skatteförhöjningen som påförts i det ärendet kvarstod således.
De förnyade bestämmelserna om skatteförhöjning i inkomstbeskattningen trädde i kraft 2018. I den nuvarande regleringen har man strävat efter att skatteförhöjningen ska vara schematisk. Skatteförhöjning påförs i regel alltid ifall en uppgift som meddelats i skattedeklarationen och inverkar på den beskattningsbara inkomstens belopp anses vara felaktig när beskattningen verkställs.
Skatteförhöjningens grundnivå är två procent av beloppet av den inkomst som läggs till den beskattningsbara inkomsten när ett fel i skattedeklarationen rättas. En nedsatt skatteförhöjning på en procent tillämpas om ärendet lämnar rum för tolkning eller är oklart, eller om en skatteförhöjning enligt grundnivån av något annat särskilt skäl är oskälig. I vissa situationer som nämns i lag påförs ingen skatteförhöjning.
En höjd skatteförhöjning på 3–10 procent kan påföras om en försummelse är återkommande eller om den skattskyldiges agerande tyder på uppenbar likgiltighet för de förpliktelser som gäller beskattningen. Vid beskattning enligt uppskattning är skatteförhöjningen fem procent av beloppet av den inkomst som lagts till.
HFD anförde i skälen till prejudikatet HFD 2024:94 att en skatteförhöjning är en administrativ påföljd av straffkaraktär. Även om avsikten med förändringen av bestämmelserna om skatteförhöjning har varit att skatteförhöjning ska påföras på mera schematiska grunder än tidigare och att myndighetsprövningen vid fastställandet av skatteförhöjning ska minskas, måste man med beaktande av skatteförhöjningens straffkaraktär kunna fästa uppmärksamhet vid försummelsens faktiska klandervärdhet när man bedömer en skatteförhöjnings skälighet.
Kontaktuppgifter:
Jaana Lappalainen
Kommunikationschef,
Högsta förvaltningsdomstolen
029 56 40259
fornamn.m.efternamn@oikeus.fi