HFD:2024:25

Ärendet gällde den rättsliga tolkningsfrågan huruvida Migrationsverket kunde börja behandla ändringssökanden, som tillsammans med sina familjemedlemmar som minderårig hade ansökt om internationellt skydd, som myndig och separat från sina familjemedlemmar på den grunden att ändringssökanden under processens gång blivit myndig. Ändringssökandens övriga familjemedlemmar hade sedermera beviljats asyl.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg med hänvisning till EU-domstolens dom i målet C-768/19 att en person som när ansökan om internationellt skydd gjordes var minderårig, ska anses vara en minderårig asylsökande. I nämnda avgörande tolkades art. 2 j tredje strecksatsen i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet. I detta fall var det fråga om definitionen av minderårig enligt art. 2 k. Högsta förvaltningsdomstolen betonade att definitionerna i samma direktiv ska tolkas enhetligt och att unionens lagstiftare inte vad gäller definitionen av minderårig har gett medlemsstaterna prövningsrätt. Som domstolen konstaterar i sitt avgörande skulle en annan tolkning inte garantera en lika och förutsägbar behandling av sökandena i enlighet med principerna om jämlik behandling och rättssäkerhet i ärendets myndighets- och domstolsbehandling.

Med hänvisning till ovan stående ansåg högsta förvaltningsdomstolen att ändringssökandens ärende inte kunde behandlas och avgöras som om hen var en myndig sökande och utan att beakta de hot om förföljelse eller allvarlig skada som riktade sig mot sökandens familjemedlemmar för att utreda om ändringssökanden själv är utsatt för sådana hot på grund av sina familjeband till nämnda personer. Ärendet återförsändes till Migrationsverket för ny behandling.

Euroopaparlamentetets och rådets direktiv (2011/95/EU) om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (omarbetning) art. 2 k

EU-domstolens dom 9.9.2021 i målet C-768/19, Förbundsrepubliken Tyskland v. SE (ECLI:EU:C:2021:709)

EU-domostlens dom 4.10.2018 i målet C-652/16, Ahmedbekova och Ahmedbekov v. Zamestnik-Predsedatel na Darzhavna agentsia za bezhantsite (ECLI:EU:C:2018:801)

Ärendet har avgjorts av justitieråden Eija Siitari, Kari Tornikoski, Taina Pyysaari, Jaakko Autio och Joni Heliskoski. Föredragande Jenni Eerola.