HFD:2024:28

A hade år 2018 investerat 374 000 euro i B Ab:s skuldebrev. A:s beskattning hade verkställts enligt inkomstskattelagen och ränteintäkterna från skuldebreven hade ansetts vara A:s skattepliktiga kapitalinkomst. A hade inte lämnat utredning om att hen i övrigt skulle bedriva penningutlåning. Enligt ansökan om förhandsavgörande hade A ingen intresserelation till B Ab.

B Ab hade på grund av ekonomiska svårigheter sökt sig till saneringsförfarande enligt lagen om företagssanering. Förfarandet hade inletts i mars 2020. Tingsrätten hade i oktober 2020 fastställt B Ab:s saneringsprogram, i vilket den skuld som låg till grund för A:s skuldebrev hade nedskurits med 30 %.

Trots att de lån som A hade gett B Ab och det totala beloppet av den fordran som beaktades i företagssaneringen samt de räntor som betalats på tidigare lån inte var ringa, skulle låneverksamheten inte anses vara omfattande och aktiv på det sätt som avsågs i årsboksavgörandet HFD 2014:21. Den nedskärning som enligt det fastställda saneringsprogrammet gjordes i A:s skuldebrevsbaserade fordran på B Ab var inte under de omständigheter som framgick ur ansökan om förhandsavgörande en sådan utgift för inkomstens förvärvande som är avdragbar enligt 54 § 1 mom. i inkomstskattelagen.

Omröstning 4 – 1 och föredragandens skiljaktiga mening.

Centralskattenämndens förhandsavgörande för skatteåret 2020.

Inkomstskattelagen 29 § 1 mom. och 54 § 1 mom.

Jmfr. HFD 2014:21

Ärendet har agjorts av justitieråden Hannele Ranta-Lassila, Mikko Pikkujämsä, Vesa-Pekka Nuotio, Anne Nenonen och Toni Kaarresalo. Föredragande Heidi Jääskeläinen.